Belgien, stat i Västeuropa; 30 530 km2, 11,3 miljoner invånare (2017). Belgien är en

(13 av 96 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Belgien består huvudsakligen av lågland, som långsamt höjer sig i Ardennerna i sydöst. Klimatet är tempererat med milda och fuktiga

(20 av 137 ord)

Administrativ indelning

Belgien är en federal stat som består av tre regioner och

(11 av 13 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Belgien är huvudsakligen ett lågt liggande land, som långsamt höjer sig från Nordsjön i väster och Nederländerna i norr mot Ardennerna i sydöst, vilka utgör det enda höglandsområdet. Ett antal topografiska regioner med olika utformning kan urskiljas.

(37 av 259 ord)

Klimat

Belgiens klimat är av tempererad, maritim typ men påverkas i de olika delarna av avståndet till och höjden över havet.

(20 av 139 ord)

Växt- och djurliv

Belgien är ett av Europas minsta och mest tättbefolkade länder, men efter århundraden av intensivt utnyttjande börjar man nu på många håll att återföra landskapet till ett mer ursprungligt skick, till gagn för såväl växter och djur som människor i behov av nya naturupplevelser.

I nordväst utbreder sig en flackare, kort kustzon utmed Nordsjön där lämpliga delar invallats för intensivt jordbruk eller exploaterats för rekreation. Centrala Belgien domineras av en lägre,

(71 av 503 ord)

Naturskydd

Belgien har (2012) en nationalpark, Hoge Kempen (60 km2), och

(10 av 22 ord)

Befolkning

Belgien är ett av världens mest tättbefolkade länder. Folkökningen efter andra världskriget har varit långsammare i

(16 av 102 ord)

Språk

Belgien har tre officiella språk, som också är talspråk för den överväldigande majoriteten av

(14 av 99 ord)

Religion

Ca 90 % av befolkningen är romerska katoliker. Störst bland övriga grupper är protestanterna med ca 100 000 medlemmar.

(17 av 116 ord)

Utbildning

Åttaårig skolplikt infördes 1914 med konstitutionell rätt för föräldrarna att välja skola för sina barn. År 1983 utökades skolplikten, som nu omfattar åldrarna 6–18 år. Primärskolan

(26 av 179 ord)

Sociala förhållanden

I Belgien stiftades redan efter första världskriget en serie sociala lagar, men det var framför allt efter andra världskriget som Belgien blev

(22 av 151 ord)

Mynt

Åren 1832–2002 var Belgiens myntsystem 1 franc = 100 centimes. Den 1 januari

(12 av 41 ord)

Näringsliv och ekonomi

På samma sätt som landet är delat språkligt är det delat även ekonomiskt. Vlaams Gewest, som har stor del av tillverkningsindustrin och de stora hamnarna, har ett starkt

(28 av 200 ord)

Jordbruk

Omkring 45 procent av landets yta är brukbar jord. De viktigaste jordbruksprodukterna är fläskkött, mejeriprodukter, nötkött och kycklingkött därefter följer de största grödorna: potatis,

(24 av 169 ord)

Skogsbruk

Omkring 20 procent av landets yta är täckt av skog. Belgiens

(11 av 72 ord)

Råvarutillgångar

Belgiens råvaruproduktion omfattar huvudsakligen förädling av importerade metaller och mineraler, främst stål, råjärn och zink. Egen brytning är marginell förutom cement, kalk, och

(23 av 161 ord)

Energiförsörjning

Av det totala energibehovet täcks ca 1/5 av kärnenergi, som produceras

(11 av 74 ord)

Industri

Både Flandern och Vallonien är gamla industriregioner, båda med medeltida traditioner och båda tidiga kärnområden i den industriella revolutionen. Slätten i Flandern, på såväl den franska sidan som i Belgien, har sedan medeltiden varit ett av världens stora textildistrikt. Ylleindustrin flyttade tidigt

(42 av 293 ord)

Utrikeshandel

Det belgiska näringslivet är starkt beroende av handeln med utlandet, och i alla jämförelser

(14 av 100 ord)

Turism och gastronomi

Belgien besöks årligen av 7–8 miljoner besökare. Det är betydligt färre än landets stora grannar, men ändå är Belgien klassiskt turistland. Längs nordsjökusten finns badortsturism med bl.a. Knokke-Heist och Oostende, i medeltidsstäderna Bryssel, Gent och Brygge finns

(37 av 261 ord)

Transporter

Belgien har ett väl utbyggt transportsystem, och landsvägs- och järnvägsnäten hör till de tätaste i världen. Landsvägsnätet omfattar 152 200 km,

(20 av 141 ord)

Massmedier

Medieutvecklingen i Belgien sker inom varje språkområde för sig och det finns därför inga nationella medier. Intresset för medier från angränsande länder är större än mellan språkområdena i Belgien.

Författningen från 1831 garanterar yttrandefrihet och tryckfrihet och förhandscensur är förbjuden. En lag

(42 av 300 ord)

Statsskick och politik

Belgien är en konstitutionell monarki med ett federalt och parlamentariskt system. Allmän rösträtt för män infördes 1919, medan kvinnorna fick vänta till 1948, då landet kan anses ha blivit demokratiskt fullt ut.

Monarken – sedan 2013 kung Philippe – är landets statschef och ämbetet går sedan 1991 i arv till äldsta barnet oavsett kön. Statschefens maktbefogenheter är på papperet stora, men i praktiken ytterst begränsade. Genom sin roll som garant för landets suveränitet och enhet kan den dock spela en

(80 av 869 ord)

Rättsväsen

Belgisk rätt är till stor del kodifierad, och de viktigaste i skrift fastställda

(13 av 92 ord)

Mänskliga rättigheter

Diskrimineringen och trakasserierna av utomeuropeiska medborgare är omfattande. Det finns en historisk strukturell rasism, vilket drabbar migranter från andra delar av världen,

(22 av 152 ord)

Försvar

Försvaret bygger på medlemskap i NATO. NATO:s högsta organ (Atlantrådet) är förlagt till Bryssel, och den militära NATO-staben för

(19 av 133 ord)

Litteratur, drama och teater på det nederländska språket

Från medeltiden finns visor (bl.a. i Antwerpska sångboken, utgiven 1544), ballader, riddarromaner, fabler, djurepos, legender, dramer, farser, mysteriespel, mirakelspel och didaktisk litteratur bevarade. Kulturen blomstrade under denna tid främst i språkområdets södra delar. Därifrån förmedlades från ca 1170 på romanskt och nederländskt område utvecklade litterära former till det högtyska kulturområdet. Bland anonyma verk kan nämnas eposet ”Renout van Montalbaen” och historien om ”Karel och Elegast”, som kretsar kring Karl den store. Mera höviska är de av brittisk-keltiskt sagostoff inspirerade romanerna

(80 av 1295 ord)

Litteratur, drama och teater på det franska språket

Franskspråkiga belgiska författare bär på arvet från två kulturer: den flamländska och den franska. Det mytiska inslaget i den förra återfinns hos många av dem. Belgiens första stora prosaepos ”La Légende d’Uylenspiegel et de Lamme Goedzak” (1867; ”Ulenspiegel och Lamme Goedzak”) av Charles De Coster bygger på en flamländsk saga. Men samtidigt som flera författare, alltsedan Belgien blev självständigt, sökte hävda sin egenart, ville andra fly vad de betraktade som provinsialism. På 1880-talet gav

(74 av 522 ord)

Tecknade serier

Framför allt den franskspråkiga delen av Belgien har haft förhållandevis mycket stor betydelse för den internationella serieutvecklingen. Mycket beror på

(20 av 136 ord)

Film

Belgiens viktigaste bidrag till utvecklingen mot filmtekniken var fysikern Joseph Plateaus (1801–83) uppfinning av den optiska leksaken phenakistoscope 1832. Apparaten var en bildserie tecknad på en skiva, som när den snurrades mot en spegel gav upphov till en enkel animation. Den första som producerade film i landet var fransmannen

(49 av 350 ord)

Konst

För Belgiens äldre konst se flamländsk konst och Nederländerna (konst). Den konst som växte fram sedan Belgien blivit en självständig stat anknöt dels till gammal flamländsk tradition, dels till utvecklingen i Frankrike. Som så ofta i nya fria stater uppstod ett behov av att berätta om och dokumentera den politiska självständigheten, näringslivets blomstring och den nationella särprägeln.

Under den ”holländska perioden” (1815–30) dominerade nyklassicismen inom måleriet. Fransmannen Louis David, som bodde i Bryssel 1816–25, förmedlade

(75 av 530 ord)

Konsthantverk

Inom konsthantverket är Belgien främst känt för sina textilier. Omkring 1500 blev

(12 av 82 ord)

Arkitektur

Belgiens äldre arkitektur kännetecknas av de fria handelsstädernas medeltida stadskärnor; huvudstaden Bryssel med sitt välbevarade medeltida torg, stadshus och kyrkan Saints-Michel-et-Gudule, hamnstaden

(22 av 155 ord)

Musik

Instrumentfynd (flöjter, lertrummor m.m.) omvittnar musikalisk aktivitet i förhistorisk tid, men om själva musiken i det nuvarande belgiska området under de tidigaste perioderna är så gott som inget känt. Under tidig medeltid var särskilt Liègeområdet en musikalisk medelpunkt, men efter hand bildades på

(43 av 305 ord)

Populärmusik

Den i Belgien födde Django Reinhardt, som var av romsk börd, blev från 1930-talet en av jazzens mest virtuosa och stilbildande gitarrister. På ett liknande sätt har munspelaren Toots Thielemans blivit en av de viktigaste

(35 av 246 ord)

Dans

Belgien har två större scener för balettkonst. Théâtre de la Monnaie i

(12 av 80 ord)

Folkkultur

Den traditionella kulturen i Belgien präglas av landets språkliga och etniska splittring, och med tanke på landets historia och tillkomst är det föga adekvat

(24 av 168 ord)

Förhistoria

Fynd av stenredskap är kända redan från äldre paleolitikum, och från mellersta paleolitikum finns flera fynd av neandertalmänniskan tillsammans med djurben. Under

(22 av 153 ord)

Historia

Belgiens historia har präglats av dess läge mitt i Europa, omgivet

(11 av 68 ord)

Från Rom till Burgund

År 57 f.Kr. erövrades området för det nuvarande Belgien av romarna. Deras land kom att ingå i det romerska Gallien, efter hand som en särskild provins, (Gallia) Belgica, vilken gett namn åt den sentida staten. Under folkvandringstidens omvälvningar blev den ursprungliga befolkningen (germaner och belgier, dvs. keltiska stammar) mer och mer uppblandad med invandrande germaner. Politiskt kom Belgien först att ingå i det merovingiska frankerväldet och därefter i det frankiska storrike som

(72 av 510 ord)

Spanskt och österrikiskt herravälde

Det burgundiska väldet tycktes vara embryot till en stark självständig stat mellan Tyskland och Frankrike. Sedan Karl den djärve av Burgund stupat år 1477 kom emellertid det ”burgundiska arvet” efter hand i furstehuset Habsburgs händer. Under kejsar Karl V var det habsburgska väldet den dominerande makten i Europa. Karl var inte bara tysk-romersk kejsare och härskare i de s.k. österrikiska arvländerna utan också kung av Spanien och innehavare av Nederländerna.

De rika Nederländerna

(73 av 518 ord)

Från den franska till den belgiska revolutionen

Under intryck av Bastiljens stormning gjorde man i Belgien uppror mot det österrikiska herraväldet. Ledningen av revolten togs av de konservativa och klerikala grupperna, och den belgiska stat som konstituerades 1790 slog vakt om kyrkans och de enskilda provinsernas intressen.

Österrikarna återvann mycket snabbt kontrollen över Belgien, men de franska segrarna i de följande revolutionskrigen ledde

(56 av 396 ord)

Det självständiga Belgien fram till första världskriget

Belgien var ett av de tidigast industrialiserade länderna i världen. Industrialiseringen byggde på koltillgångar, och brytningen av dessa lade i sin tur grunden till en omfattande järn- och stålhantering. Den ekonomiska utvecklingen var emellertid regionalt snedfördelad. Den industriella utvecklingen berörde företrädesvis de franskspråkiga områdena medan de nederländskspråkiga områdena i huvudsak förblev agrara, med en hög procent

(56 av 395 ord)

Från första till andra världskriget

Den 4 augusti 1914 inledde Tyskland krigshandlingarna i första världskriget genom att enligt de tidigare planerna angripa Belgien. Kränkningen av Belgiens internationellt garanterade neutralitet blev ett stort propagandanummer för Tysklands motståndare, och hotet om tysk kontroll av den flandriska kusten gav den omedelbara anledningen till Storbritanniens inträde i kriget.

Större delen av Belgien ockuperades snabbt av tyskarna, men delar av Flandern förblev i belgisk besittning. Flera av

(67 av 475 ord)

Efterkrigstiden

Efter befrielsen kom det politiska livet i Belgien att upptas av uppgörelsen med samarbetsmännen och frågan om vad som skulle ske med kung Leopold. Denne kritiserades för beslutet att kapitulera och för att inte starkt nog ha tagit avstånd från ockupationsregimen. Trots stöd från katoliker och flamländare blev kritiken för stark, och 1951 abdikerade Leopold till förmån för sin son Baudouin.

Ett annat problem var Kongo (Kinshasa). Det fanns motstånd i Belgien mot att bevilja kolonin självständighet med tanke på

(80 av 605 ord)

Medverkande

  • Anders Hellner
  • Anders Jönsson
  • Andreas Bågenholm
  • Anna Greta Ståhle
  • Birgitta Berglund-Nilsson
  • Britt Tunander
  • Evert Baudou
  • Frans af Schmidt
  • Gunnar Alexandersson
  • Gunnar Bråhammar
  • Göran Andersson
  • Hans Hamber
  • Ingmar Brohed
  • Ingrid De Geer
  • Ingrid Wikén Bonde
  • Ivo Holmqvist
  • Jan von Konow
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Jessica Christoffersen
  • Johan Warell
  • Jonas Gruvö
  • Lars Åhlander
  • Magnus Sylvén
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Nils-Anders Lindström
  • Per A.J. Andersson
  • Per Söderberg
  • Rune Johansson
  • Sten Gromark
  • Sven Behrens
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Erlandsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Östen Dahl

Litteraturanvisning

Litteratur, drama och teater:
R. Burniaux & R. Frickx, La littérature belge d’expression française (1973);
G. Charlier & J. Hanse, Histoire illustrée des lettres françaises de Belgique (1958);
K. Langvik Johannessen, Litteraturen i Nederlandene gjennem 800 år (1980);
R.F. Lissens, De Vlaamse letterkunde van 1780 tot heden (1959);
A. Soncini, ”Cheminements dans la littérature francophone de la Belgique au XXième siècle”, Quaderni di Francofonia 1986.
Arkitektur:
F. Strauven, l’Architecture en Belgique 1970–80 (1981).
Folkkultur:
A. Marinus, Le folklore belge 1-3 (1937–39);
K.C. Peeters, Flämisches Volkstum (1943).
Historia:
M.-T. Bitsch, Histoire de la Belgique (1992);
K. Deprez & L. Vos (utgivare), Nationalism in Belgium (1998);
E.H. Kossmann, The Low Countries 1780–1940 (1978);
P. Lagrou, The Legacy of Nazi Occupation (2000);
Wilfried Martens, Belgium: Long United, Long Divided (2011);
E. Verhoeyen, La Belgique occupée (1994).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Belgien. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/belgien