bly (av latin pluʹmbum), metalliskt grundämne tillhörande periodiska systemets grupp 14

(11 av 17 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Förekomst och produktion

Bly är sällsynt i jämförelse med aluminium och järn, men det kommer ändå som nummer 36 bland de vanligaste grundämnena i jordskorpan, som innehåller ca 13 g bly/ton. Gediget bly är ovanligt i naturen. Svenska fyndorter är Pajsberg, Jakobsberg och Långban (Värmlands län). Det viktigaste blymineralet är blyglans, blysulfid, PbS, som också är den helt dominerande blymalmen. I mindre skala bryts sulfatet anglesit, PbSO

(64 av 438 ord)

Framställning

Råmaterialet är i regel blyglanshaltig malm. Den grovkrossade malmen behandlas i anrikningsverk, där den först mals i stora kvarnar så att mineralkornen frigörs från varandra och från gångbergarten. Genom flotation skiljs de olika mineralen åt,

(35 av 249 ord)

Egenskaper

Naturligt förekommande bly är en blandning av de fyra isotoperna 204Pb (1,4 %), 206Pb (24,1 %), 207Pb (22,1 %) och 208Pb (52,3 %). Det innehåller dessutom spårkoncentrationer av de radioaktiva isotoperna 210Pb och 214Pb. Endast 204Pb

(36 av 274 ord)

Toxikologi

Bly och blyföreningar är giftiga. Upptag sker vanligen via lungorna, men tetraetyl- och tetrametylbly kan också upptas genom huden. Nedsväljning av vattenlösliga blysalter kan ge akut förgiftning.

(27 av 186 ord)

Biologisk roll

Bly finns i vissa elektriska och elektroniska produkter som bildrör, glödlampor och batterier. Genom utsläpp vid till exempel mineralbearbetning och förbränning tillförs ständigt nya mängder bly till miljön. Bly sprids också till

(32 av 217 ord)

Användning

Bly är i ton räknat den mest använda metallen efter järn, koppar, aluminium och zink. Det används i regel legerat med andra

(22 av 154 ord)

Blyföreningar

Bly har i sitt yttre elektronskal två s- och två p-elektroner. De två p-elektronerna avspjälkas lätt, varvid blyföreningar med oxidationstalet +2 bildas. De två s-elektronerna är betydligt svårare att avlägsna; bly(IV)föreningar är därför ovanligare. Karbonater, sulfater, nitrater och halogenider är färglösa (med undantag av den gula jodiden), oxider och sulfider har kraftiga färger. Nitrat, klorat och acetat av tvåvärt bly är mycket lättlösliga i vatten, medan sulfat, karbonat, kromat, fosfat, molybdat och sulfid är mycket svårlösliga.

Bly(II

(77 av 918 ord)

Historia

Bly hör jämte koppar, silver och guld till de metaller som först användes av människan. Egyptierna kände troligen till metalliskt bly redan 5000 f.Kr. Babylonierna och romarna

(27 av 190 ord)

Medverkande

  • Germund Tyler
  • Lars Ivar Elding
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Ulf Erlandsson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, bly. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bly