cancer (latin, ’kräfta’), samlingsbenämning på tumörer av malign (elakartad) karaktär.

Maligna tumörer skiljer sig i flera avseenden från benigna (godartade) tumörer; se tumör. Följande egenskaper ingår i begreppet malign:

Ständig nybildning av celler. Nybildning av celler i friska vävnader är en strikt reglerad process, för att det varken ska bildas för få

(52 av 365 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Olika typer av cancer

En cancertumör klassificeras med ledning av vilken typ av kroppsvävnad som cancerbildningen har skett i. Det finns två huvudgrupper av cancer. Karcinom har sitt ursprung i vävnader inom gruppen epitel, framför allt i hudceller, slemhinneceller och körtelceller. Den

(38 av 266 ord)

Benigna (godartade) tumörer

Dessa tumörer ligger utanför begreppet cancer. Benigna tumörer kan emellertid ge betydande symtom och

(14 av 98 ord)

Uppkomstprocesser vid cancer

Cancersjukdomar är av genetisk karaktär; de uppstår alltså som följd av förändringar i genomet (arvsmassan).

Mutationer är de hittills bäst kartlagda förändringarna. De utgörs av små eller omfattande avvikelser från den normala DNA-sekvensen. Mutationerna, som anses ha uppstått i en enda cancerstamcell, är i flertalet fall inte ärftliga.

Endast 5–10 % av alla cancerfall beror på mutationer som ärvs mellan generationer. De flesta cancerframkallande mutationerna är alltså somatiska mutationer, dvs. de förekommer inte i könsceller utan har uppstått i enskilda celler

(81 av 1057 ord)

Utvecklingen av cancer

Inom cancersjukvård och experimentell cancerforskning kan utvecklingen av en cancer studeras på cellnivå genom mikroskopundersökning av färgade vävnadsprover. Cancercellernas förstadier visar avvikelser jämfört med normala celler.

image/jpeg

cancer. Grunden för att en cancertumör uppstår är en serie förändringar i arvsmassan som medför att cellerna beter sig alltmer onormalt. Här visas ett schematiskt exempel på hur cancer kan uppstå i en slemhinna, ett cellskikt som närmast under sig har en bindvävshinna (basalmembran). Därunder finns bindväv med blodkärl

(77 av 545 ord)

Symtom

Symtomen vid cancer kan vara lokala eller allmänna (generella).

De lokala symtomen kan uppkomma genom att tumören framkallar inflammation, genom att

(21 av 144 ord)

Diagnostik

Vissa symtom (se textruta) medför att individen eller läkare kan misstänka cancer. En del cancertumörer kan upptäckas eller misstänkas som resultat av läkarundersökning. Detta gäller framför allt synliga hudtumörer samt tumörer som läkaren kan känna (palpera).

Många diagnostiska specialmetoder står nu till buds för att bekräfta eller utesluta cancer. De klassiska avbildande metoderna röntgen och ultraljud har förbättrats genom användning av

(61 av 429 ord)

Orsaker

Grundorsaken till cancer är förändringar i arvsmassan. Dessa förändringar kan i sin tur ha ett ärftligt ursprung, men är ofta orsakade av fysikaliska, kemiska eller mikrobiologiska faktorer. Det är dock sällan möjligt att fastställa en orsak i enskilda fall av icke-ärftlig cancer.

De fysikaliska faktorerna är joniserande strålning (röntgenstrålning, gammastrålning, strålning från radioaktiva isotoper) och ultraviolett strålning (UV-strålning). Joniserande strålning har mutagen verkan, dvs. framkallar förändringar i arvsmassans DNA-sekvens. Ett speciellt fall är radonstrålning (från marken eller byggnadsmaterial) som ökar

(80 av 669 ord)

Immunförsvarets roll

Det anses att immunsystemets ”bevakande” funktion inte bara gäller mikroorganismer m.m. från omgivningen utan även onormala celler som uppstår i kroppen, framför allt cancerceller. De ytproteiner (antigener)

(27 av 190 ord)

Behandling

Behandlingen kan vara kurativ, dvs. avsedd att vara definitivt botande, eller palliativ, symtomlindrande.

Palliativ behandling avser i regel behandling vid avancerad obotlig cancer, men givetvis behövs ofta symtomlindrande åtgärder även i samband med behandling som avses bli botande. Dessutom kan palliativ behandling vid obotlig cancer mycket väl kombineras med behandling som avser att bromsa cancerns tillväxt, dvs. strålning och läkemedel.

Vid solida tumörer är behandlingen i första hand kirurgisk. Man eftersträvar

(71 av 503 ord)

Vacciner

Det enda cancerförebyggande vaccin som är i bruk är vaccin mot vissa

(12 av 84 ord)

Förekomst och prognos

I Sverige anmäls varje ny diagnos av cancer till Socialstyrelsens cancerregister, som har funnits sedan 1958. Kopplat till cancerregistret finns sedan 2004 även ett register över den godartade hudcancerformen basalcellscancer (basaliom). Basalcellscancerfallen tas emellertid inte upp i den samlade cancerstatistiken.

Incidens

Cancerregistret innehåller data om incidens, det vill säga hur många cancertumörer av olika slag som nydiagnostiseras varje år. I Sverige har sedan 1970-talet insjuknandet i cancer ökat. Detta beror till största delen på att befolkningen blir allt äldre,

(79 av 549 ord)

Historik

Cancer förekommer hos alla ryggradsdjur. Undersökningar av fossila organismer har visat att cancer existerade miljontals år före människans uppkomst. Cancer hos människan har upptäckts i egyptiska mumier, och tumörsjukdomar finns beskrivna i upp till 3 000 år gamla dokument.

Benämningen cancer (latin för ’krabba’ eller ’kräfta’), som uppkom under Hippokrates tid, anses syfta på att en tumör med sina invasiva vävnadsutskott eller med stora omgivande vener synliga genom huden, har likhet med en krabba. I det svenska allmänspråket har cancer till senare

(82 av 726 ord)

Medverkande

  • Jörgen Malmquist
  • Karin Söderlund Leifler
Källangivelse
Nationalencyklopedin, cancer. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/cancer