cell (latin ceʹlla ’kammare’), inom biologin: vanligen mikroskopiskt liten enhet som bygger upp levande organismer. Cellen är den minsta levande enheten. Alla celler består av cytoplasma och är omslutna av ett cellmembran.

Enligt den så kallade cellteorin, som uppställdes vid mitten av 1800-talet, har varje cell uppkommit ur en annan cell. Alla celler har sannolikt ett gemensamt ursprung från en eller ett

(62 av 440 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Cellkärnan och dess funktioner

I cellkärnan finns cellens arvsmassa, deoxiribonukleinsyra (förkortat DNA). DNA-molekylen består av två långa kedjor som är spiralvridna och via vätebindningar sammanbundna till en dubbelspiral. Varje kedja är uppbyggd av fyra olika byggstenar, nukleotider, som i stort antal är kopplade i rad efter varandra. Ordningsföljden för nukleotiderna utgör den genetiska informationen och är det som genetiskt skiljer en individ från varje annan individ (med undantag av enäggssyskon).

Avsnitt av denna information innehåller instruktion för hur cellens proteiner skall se ut. Andra

(80 av 1311 ord)

Membranernas struktur och funktioner

Lipider och proteiner bygger gemensamt upp det cellmembran som omger både prokaryota och eukaryota celler. Samma substanser bygger också upp de membransystem som delar en eukaryot cells inre

(28 av 194 ord)

Cytoplasmans struktur och funktioner

Cellinnehållet mellan cellmembranet och kärnmembranet kallas cytoplasma och består av cellskelettet (cytoskelettet), organellerna och omgivande medium (grundcytoplasman). Cellskelettet ger cellen dess form och kan dessutom verka som cellens rörelseapparat. När cellen förflyttar sig, delar sig eller ändrar form, när den tar upp partiklar eller stöter ut sekretionskorn är det främst på grund av arbete utfört av cellskelettet. Det finns åtminstone tre huvudkomponenter i cellskelettet; dessa kallas mikrotubuli, mikrofilament och intermediärfilament. Därtill kommer att cellmembranet kan innehålla strukturer som ger det

(80 av 565 ord)

Celldelning och cellspecialisering

Cellen genomgår en livscykel som delas in i en interfas och själva celldelningen, mitosen. Under interfas replikeras DNA. Vissa celler i människan delar sig ofta, till exempel hudceller, medan andra, till exempel nervceller, sällan eller aldrig delar sig hos den vuxna individen.

image/jpeg

cell. Mitos innebär att en cell delas i två identiska dotterceller. Innan celldelningen (interfas) kopieras alla kromosomer så att de består av två kopior,

(68 av 482 ord)

Växtcellen

Växters celler skiljer sig från andra organismers celler genom förekomsten av plastider, cellvägg och (i allmänhet) en mycket stor vakuol. Plastiderna kan vara utformade som kloroplaster, kromoplaster, amyloplaster eller

(29 av 202 ord)

Medverkande

  • Björn Afzelius
  • Lars Olof Björn
  • Lars Wieslander

Litteraturanvisning

B. Alberts m.fl., Molecular Biology of the Cell (5:e upplagan 2007);
G. Bloom & T. Stigbrand (utgivare), Cellbiologi (1983);
C. de Duve, A Guided Tour of the Living Cell (1984);
K. Esau, Anatomy of Seed Plants (2:a rev. upplaga 1977);
R.F. Evert & S. Eichhorn, Esau’s Plant Anatomy: Meeristems, Cell, and Tissues of the Plant Body (3:e upplagan 2006);
J.D. Mauseth, Plant Anatomy (1988).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, cell. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/cell