ekologi (tyska Ökologie, av eko- och den grekiska efterleden -logiʹa ’-vetenskap’, ’-lära’, av loʹgos ’ord’), vetenskapen om

(17 av 116 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Ekologins inriktningar

Autekologi behandlar den enskilda individens eller artens relationer till omvärlden. Populationsekologi berör de inbördes förhållandena mellan artfränder,

(17 av 120 ord)

Zooekologi eller ekologisk zoologi

Zooekologi kallas den gren av ekologin som ägnar sig åt forskning om relationerna mellan djuren och deras omvärld. Omvärlden kan för både djur och växter grovt indelas i abiotiska (icke-levande) faktorer, t.ex. temperatur, nederbörd och salthalt, och biotiska (levande) faktorer; för djuren viktiga biotiska faktorer är bl.a. predatorer, bytesdjur, betesväxter, konkurrenter (t.ex. om födan) och könspartner. Genom analys av dessa relationer söker man insikt i den studerade artens evolutionära anpassningar till sin nisch och förklaring av olika drag i dess

(80 av 967 ord)

Växtekologi eller ekologisk botanik

Växtekologin utnyttjar det mesta av den begreppsapparat som ovan beskrivits för djurvärldens del och behandlar förutom växter även svampar och protister. Men det finns väsentliga skillnader. Växter, svampar och protister har ju inte några sociala relationer i traditionell mening. Med undantag för vissa fortplantningsceller och vissa encelliga alger saknar de rörelseförmåga och kan endast spridas passivt, t.ex. genom frön (jämför diaspor), vilka i en del fall kan vänta många år med att ge upphov till avkomma (se fröbank). Kärlväxter, mossor

(80 av 788 ord)

Ekologisk mikrobiologi

Ekologisk mikrobiologi innefattar studiet av mikroorganismernas relationer till sin omvärld. Medicinsk mikrobiologi inkluderas dock vanligen inte. Mikroorganismernas storlek gör att de alltid är i intim kontakt med sin

(28 av 198 ord)

Paleoekologi

Paleoekologin behandlar fossila organismer. Metodik och mål skiljer sig därför från den ekologi som behandlar nu levande organismer. Beteendestudier är ofta omöjliga men kan utföras med framgång särskilt på spårfossil, där man kan följa den enskilda individens rörelser. Så vet man t.ex.

(42 av 296 ord)

Humanekologi

Humanekologin, människans ekologi, behandlar människans relationer till sin totala omvärld. Människans omvärld består av natur, av kulturprodukter i vid

(19 av 133 ord)

Ekologisk forskning och utbildning

I Sverige bedrivs internationellt uppmärksammad ekologisk forskning vid alla större universitet,

(11 av 38 ord)

Historia

Sedan urminnes tid har människor skaffat sig insikter om hur djur och växter samspelar med andra organismer och med omvärlden i övrigt. I alla kulturer har växtsamlare, jägare och fiskare haft en utvecklad folkekologisk medvetenhet, och jordbruket har byggt på kännedomen om hur klimat, jordmån, ogräs och skadeinsekter inverkar på växtligheten.

Denna praktiska medvetenhet förblev emellertid länge föga beaktad inom de rena naturvetenskapernas domäner. Studier av djur och växter i deras naturliga miljöer var under 1700- och 1800-talen med få

(80 av 755 ord)

Medverkande

  • Bengt Hubendick
  • Bengt Söderström
  • Hugo Sjörs
  • Jan Bergström
  • Staffan Ulfstrand
  • Sven G. Nilsson
  • Thomas Söderqvist

Litteraturanvisning

M. Begon m.fl., Ecology: From Individuals to Ecosystems (4:e upplagan 2006);
C. Brönmark & L.-A. Hansson, The Biology of Lakes and Ponds (2:a upplagan 2005);
T.J. Case, An Illustrated Guide to Theoretical Ecology ( 1999);
M.J. Crawley (utgivare), Plant Ecology ( 1997);
E. Danchin m.fl. (utgivare), Behavioural Ecology ( 2008);
P.S. Giller & B. Malmquist, The Biology of Streams and Rivers ( 1998);
N.J. Gotelli, A Primer of Ecology (3:e upplagan 2001);
M.J. Groom m.fl., Principles of Conservation Biology (3:e upplagan 2005);
I. Hjort, Ekologi: För miljöns skull ( 2003);
J. Kalff, Limnology: Inland Water Ecosystems ( 2002);
P.A. Keddy, Plants and Vegetation: Origins, Processes, Consequences ( 2007);
C.J. Krebs, Ecology: The Experimental Analysis of Distribution and Abundance (6:e upplagan 2009);
J.R. Krebs & N.B. Davies (utgivare), Behavioural Ecology: An Evolutionary Approach (4:e upplagan 1997);
G.G. Marten, Human Ecology: Basic Concepts for Sustainable Development ( 2001);
M. Nicklasson & S.G. Nilsson, Skogsdynamik och arters bevarande ( 2005);
E.A. Paul (utgivare), Soil Microbiology, Ecology and Biochemistry (3:e upplagan 2007);
P.H. Raven m.fl., Biology of Plants (7:e upplagan 2005);
R.E. Ricklefs, The Economy of Nature ( 2007);
J. Silvertown & D. Charlesworth, Introduction to Plant Population Biology (4:e upplagan 2001);
E.O. Wilson, Livets framtid (svensk översättning 2002).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, ekologi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ekologi