Estland, stat vid Östersjön: 45 227 km2, 1,3 miljoner invånare (2017). Estland gränsar i öster till Ryska federationen och i söder till

(21 av 154 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Estland utgör ett flackt, från kusten mot inlandet och från norr mot söder sakta stigande platåland. Mot Finska viken avslutas

(20 av 141 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängförhållanden och berggrund

Estland är ett lågt liggande område, med en terräng som till stor del utformats av de kvartära nedisningarna. Landet är beläget i den västra randzonen av den stora strukturregion som kallas ryska plattformen. I norr finns ett bälte

(37 av 261 ord)

Klimat

Estland är beläget inom den kontinentala klimatregionen i Europa. Klimatet modifieras dock starkt

(13 av 89 ord)

Växt- och djurliv

Trots sin ringa yta har Estland en enastående rik och varierad natur med skog, mossar, myrmarker och alvar samt mer än 1 000 sjöar och 1 500 öar. År 2012 fanns fem nationalparker och cirka 600 Natura 2000-områden. Totalt omfattas 18 procent av landytan av någon form av naturskydd.

Nästan hälften av Estlands yta upptas av skog där nordliga arter som gran, tall, björkar och asp dominerar medan kustlandskapet utmed Östersjön har ett större inslag av sydliga arter som ek och

(79 av 624 ord)

Befolkning

År 2017 hade Estland en befolkningstäthet av 29 invånare per km2. Enligt officiell statistik bor huvuddelen av befolkningen (68 procent, 2017) i städer. Störst är Tallinn (426 500 invånare, 2017), och övriga städer inkluderar Tartu (93 100), Narva (57 100), Pärnu (39 600) och Kohtla–Järve (35 200).

Befolkningen har ett stort kvinnoöverskott (116 kvinnor per 100 män), främst

(53 av 382 ord)

Språk

Estniska och ryska är de dominerande språken i Estland. Ca 930 000 personer har estniska som modersmål,

(16 av 108 ord)

Religion

Om religionen hos de förkristna esterna se finsk-ugriska religioner.

Estland kristnades genom dansk mission under 1100-talet och infogades i den västliga kyrkan. Den tyska expansionen under 1200-talet, genom Svärdsriddarorden och Tyska orden, delade landet kyrkligt. Biskopsdömet Reval (Tallinn) hörde fram till medeltidens slut under

(44 av 312 ord)

Utbildning

Latinspråkiga klosterskolor och andra kyrkliga skolor öppnades redan på 1200-talet. Efter reformationen ordnade den protestantiska kyrkan hemundervisning för att bönderna skulle lära sig att läsa Bibeln. Under den svenska tiden grundades sockenskolor och det första lärarseminariet under ledning av B.G. Forselius. Under 1800-talet blev folkskoleutbildning

(45 av 319 ord)

Sociala förhållanden

Estland är den rikaste och mest välmående av de baltiska staterna. Landet har också haft konstant hög ekonomisk tillväxt sedan mitten av 1990-talet, med undantag för krisåren i slutet av 00-talet. Huvudstaden Tallinn med närliggande område har haft en snabbare utveckling än resten av landet, särskilt de nordöstra delarna. Genomsnittslönen i Estland var 2012 cirka 800 euro, medan minimilönen låg på 290 euro.

I mellankrigstidens självständiga Estland antogs efter dåtida

(70 av 499 ord)

Mynt

För att ersätta sovjettidens rubel och kopek med en inhemsk valuta

(11 av 39 ord)

Ekonomi och näringsliv

Estland har en av världens mest liberala marknadsekonomier och blev 2011 det sjuttonde medlemslandet i eurozonen.

För uppgifter om BNP och annan näringslivsstatistik se Landsfakta.

Estland är i dag ett avancerat IT-samhälle, där en betydande del av all service utförs elektroniskt, oberoende av bostadsort. Cirka 98 procent av banktransaktionerna sker via internet, nio av tio inkomstdeklarationer lämnas elektroniskt, och i parlaments- och

(62 av 438 ord)

Jordbruk

År 2011 var de odlade grödorna i storleksordning: vete, korn, potatis, raps, havre och råg. Dessutom odlas baljväxter och grönsaker. Produktionen av potatis, korn och råg har minskat kraftigt sedan sovjettiden, medan veteproduktionen har tiofaldigats och skörden av raps har ökat från ett ton 1991 till 135 000 ton 2011. Omkring 1/5 av landets

(53 av 377 ord)

Skogsbruk

Skogen är Estlands viktigaste naturtillgång. Omkring hälften av Estlands yta är täckt av skog. Av 2,2 miljoner hektar skogsmark

(19 av 134 ord)

Fiske

I Estland utövas fiske i ganska liten skala. År 2009 fångades cirka 97 000 ton, vilket motsvarar knappt hälften

(18 av 126 ord)

Råvarutillgångar och energiförsörjning

Estland är förhållandevis råvarufattigt men förfogar över världens största utvinningsbara fyndigheter av oljeskiffer (kring Kohtla-Järve). Dessutom finns fosforit (Rakvere, Maardu) för framställning av bl.a. gödningsmedel.

(25 av 177 ord)

Industri

Sedan Estlands självständighet 1991 har industrisektorn genomgått en dramatisk omvandling i övergången från centralplanering till marknadsekonomi. När textilfabriken Krenholm gick i konkurs 2010 sattes punkt för storskalig sovjetärvd produktion. Krenholm i Narva var en av Tsarrysslands och Sovjetunionens största textilindustrier. I dag domineras Estlands industri av små och medelstora företag, ofta med finländska, svenska eller andra utländska ägarintressen. Dessa producerar främst

(61 av 435 ord)

Utrikeshandel

Tre fjärdedelar av Estlands utrikeshandel sker med övriga EU-länder. Viktigaste handelspartner är Sverige och Finland.

Exporten utgörs av främst verkstadsindustriella produkter och elektrisk utrustning, skogsprodukter och förädlade trävaror (till främst Sverige och Finland), transportutrustning, kemikalieprodukter och livsmedel.

Estlands import domineras av maskiner och utrustning. Fossila

(45 av 315 ord)

Transporter

Järnvägsnätet utgjorde under sovjettiden stommen i Estlands transportnät. Det utnyttjades då, och utnyttjas fortfarande i växande grad, för transittrafik från dåvarande Sovjetunionens inland till hamnarna vid Finska viken. De estländska järnvägarna har samma spårbredd som i Ryska federationen och övriga forna Sovjetunionen, vilket gör Estland till

(46 av 327 ord)

Massmedier

Medielandskapet i Estland har förändrats i grunden sedan landet blev självständigt

(11 av 63 ord)

Internet och mobiltelefoni

Estland ligger längst fram av de baltiska länderna när det gäller

(11 av 72 ord)

TV och radio

Radiosändningar inleddes 1926 och TV började sändas 1955. År 2007 slog

(11 av 71 ord)

Dagspress och magasin

Det finns fem dagstidningar med nationell spridning, fyra på estniska och en på

(13 av 91 ord)

Statsskick och politik

Estlands grundlag antogs efter folkomröstning 28 juni 1992. Grundlagen, som till viss del bygger på den gamla från den föregående självständighetstiden 1918–40, anger att Estland är en republik med president och parlament, Riigikogu, som högsta makthavare. Riigikogu har 101 medlemmar, valda på fyra år. Det finns en spärr på 5 procent mot småpartier.

Presidenten utses av parlamentet och har en i huvudsak symbolisk funktion, vilket innebär att Estland betraktas som en parlamentarisk demokrati. Parlamentsvalen sker enligt en proportionell metod, vilket inneburit

(80 av 744 ord)

Rättsväsen

Efter Estlands grundande som självständig stat fick landet ett enhetligt rättsväsen av västlig typ. Genom annekteringen och omvandlingen till sovjetrepublik 1940 fick landet samma typ av rättsordning som övriga Sovjetunionen hade

(31 av 221 ord)

Försvar

Försvaret 2004 bygger på selektiv värnplikt med en första tjänstgöring om åtta månader och omfattar ca 5 500 man. Estland antog 1996 en 4-årsplan med en

(25 av 176 ord)

Litteratur

Av estnisk folkdiktning, som huvudsakligen är lyrisk, har hopsamlats en betydande mängd. Folkdiktningen har kontinuerligt påverkat den estniska lyriken och till en del utgjort grundvalen för F.R. Kreutzwalds nationalepos ”Kalevipoeg” (1857–61). Perioden för det

(34 av 240 ord)

Drama och teater

Amatörteatern har åtnjutit stor popularitet sedan sekelskiftet. De professionella teatrarna har spelat

(12 av 81 ord)

Film

En journalfilm från 1908 om svenske kungen Gustav V:s statsbesök i Estland är troligen den första inhemska produktionen. Fotografen Johannes Pääsuke (1892–1918) spelade på 1910-talet in ett okänt

(28 av 200 ord)

Konst

Estlands konsthistoria börjar egentligen vid 1800-talets mitt och har utvecklats parallellt med de nationella strömningar som påverkade kulturlivet i Estland fram till dess landet 1918 blev självständigt. Konsten före 1850 präglas främst av inflytande från Tyskland, Sverige och Ryssland. Under 1400-talets senare hälft var bildhuggaren Bernt Notke verksam i Tallinn. År 1469 föddes i Tallinn Michel Sittow, vilken var hovmålare hos bl.a. Karl V. Merparten av Sittows måleri finns i dag på Europas stora museer. Vid 1500-talets slut skapade Arent

(80 av 676 ord)

Arkitektur

Av förhistoriskt byggande finns i Estland spår av enkla spjälbyggda hus med cirkulära eller ovala planformer. Flera borganläggningar är också kända; dessa var omgärdade med vallar, i norra och västra Estland uppförda som kallmurade kalkstensmurar och i södra Estland som stenskodda jordvallar.

Under tidig medeltid uppträdde stora variationer i arkitekturen, framför allt inom kyrkobyggandet. Till övervägande del svarade inflyttade västeuropeiska bygghyttor för den arkitektoniska utformningen av 1200- och 1300-talens estländska kyrkor. I de västra delarna framträdde också påverkan från det

(80 av 807 ord)

Musik

Till de äldsta musikyttringarna på finsk-ugriskt område hör runosången. Genren dominerade i Estland till ca 1850, då den började ersättas av den rimmade folkvisan. Gamla folkliga musikinstrument är bockhorn, lur, vasspipa, säckpipa, mungiga och kantele (på estniska kannel). Hos den svensktalande befolkningen, som fram till 1944 bodde på öarna utanför Estland, kvarlevde ålderdomliga musiktraditioner, bl.a. spel på stråkharpa. Koralsång från Runö har utgivits på skiva av Svenskt visarkiv.

Konstmusiken var ursprungligen knuten till kyrkan och de högre tysktalande stånden. Reformationens

(80 av 727 ord)

Folkkultur

Den traditionella folkkulturen i Estland är i grunden en bondekultur som utformats inom det forna gränsområdet mellan germaner och slaver – så tidigt att den förblev

(26 av 183 ord)

Sport

Under Estlands självständighetsperiod 1920–40 utmärkte sig landets idrottare inom främst brottning och tyngdlyftning. Mest känd är brottaren Johannes Kotkas, som tog två EM-guld

(23 av 158 ord)

Förhistoria

Estlands äldsta bebyggelse tillhör 9000-talet född Kr., den preboreala tiden, då landet befolkades av jägare och fiskare, vilka i huvudsak använde redskap av ben och horn. De viktigaste boplatserna är Pulli vid floden Pärnu jõgi

(35 av 250 ord)

Historia

(1 av 1 ord)

Före 1200

Esternas land var omkring 1200 uppdelat i 14 landskap med egna centrala flyktborgar, men

(14 av 94 ord)

Ordensstaten (1200–1558)

Vid sekelskiftet 1200 tävlade tyskar, danskar, svenskar och ryssar om missions- och exploateringstillfällen även på estniskt område, vars befolkningstal uppskattas till under 200 000. Efter utdragna strider vann tyskarna överhand (1227) och kunde på lokalplanet behålla sin ekonomiska, sociala och kulturella maktställning i

(42 av 294 ord)

Svensk dominans (1558–1721)

Livländska orden stod efter reformationens genomförande inför materiellt, militärt och moraliskt förfall. En ny kraftmätning mellan Ryssland, Danmark, Sverige och Polen–Litauen resulterade i att Estlands ridderskap jämte Tallinn 1561 gav sig under Sverige. Efter utdragna härjningar kunde svenskarna erövra Wieck 1570

(41 av 289 ord)

Under Ryssland (1721–1918)

Pietisters och herrnhutares bildande och förmildrande inflytande på esterna motverkades efter 1740 av brutaliserande övervåld från godsägarna, vilkas rättigheter förstärkts i fråga om polisväsen, jurisdiktion, skola och kyrka. Fullständig livegenskap infördes. 324 adelsfamiljer ägde eller behärskade 1747 350 000 människor.

(39 av 276 ord)

Självständighet (1918–1940)

Först segern i det estniska frihetskriget 1918–20 mot såväl bolsjeviker som balttyskar skapade en grund för den självständiga demokratiska republiken Estland. Genom freden i Tartu 2 februari 1920 erkändes den

(30 av 209 ord)

Andra världskriget (1939–45)

År 1939 uppgick Estlands befolkning till 1 134 000 personer, därav 1 010 000 ester. Genom Molotov–Ribbentrop-paktens hemliga protokoll hamnade även Estland i den sovjetiska ”intressesfären”. Sålunda tilltvingade sig Stalin i september 1939 militärbaser i Estland för 25 000 man. I oktober kallade Hitler ”hem” landets cirka 16 000

(43 av 303 ord)

Sovjetstyre (1945–91)

Den förnyade sovjetiska ockupationen medförde att ytterligare 5 000 deporterades. Av de sovjetmobiliserade 43 000 esterna återkom endast 5 000 man. SFSR, den ryska sovjetrepubliken, införlivade estniska områden öster om Narva och kring Petseri med ungefär 60 000 människor. De sammanlagda estländska förlusterna under krigsåren belöper sig till över 300 000 människor (inklusive flyktingarna), det vill säga över en fjärdedel

(55 av 392 ord)

Självständigt igen (1991–)

Estlands fulla självständighet erkändes snabbt av en rad stater, bland dem Sovjetunionen. Det dröjde dock ytterligare två år tills de sista sovjetiska (ryska) trupperna drogs tillbaka. Vid de första president- och parlamentsvalen 1992 utsågs Lennart Meri till president. Därefter har den före detta sovjetpolitikern Arnold Rüütel (2001–06) och sedan oktober 2006 Toomas Hendrik Ilves, uppväxt i exil i USA, axlat presidentskapet.

Frågan om den ryska minoritetens ställning har satt Estland på den internationella kartan. Den har utgjort

(77 av 543 ord)

Medverkande

  • Anders Fogelklou
  • Anders Jönsson
  • Andres Küng
  • Arne Bengtsson
  • Arvo Mägi
  • Einar Lyth
  • Frans af Schmidt
  • Göran Andersson
  • Hain Rebas
  • Hans Lepp
  • Jan Kask
  • Jan von Konow
  • Johan Warell
  • Jonas Gruvö
  • Kaur Alttoa
  • Kenneth Jonsson
  • Lars-Gunnar Larsson
  • Li Bennich-Björkman
  • Magnus Sylvén
  • Michael Tapper
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Nils Storå
  • Per Arne Tjäder
  • Per Beskow
  • Per Söderberg
  • Sven Behrens
  • Ted Bjarme
  • Torsten Edgren
  • Ulf Arvidsson
  • Örjan Sjöberg

Litteraturanvisning

Politiska förhållanden:
Ü. Ignats, Estlands sjungande revolution (1989);
A. Küng, Estland vaknar! (2:a upplagan 1990).
Litteratur:
B. Kangro & A. Oras, Estonian Literature in Exile (1967);
A. Mägi, Estonian Literature (1968).
Musik:
E. Eelheim (utgivare), Eesti muusika biograafiline leksikon (1990);
H. Olt, Estonian music (1980).
Förhistoria:
L. Jaanits m.fl., Eesti esiajalugu (1982);
J. Selirand & E. Tõnisson, Through Past Millenia: Archaeological Discoveries in Estonia (1984).
Historia:
J. Hiden & P. Salmon, The Baltic Nations and Europe, Estonia, Latvia and Lithuania in the Twentieth Century (1994);
H. Kruus, Grundriss der Geschichte des estnischen Volkes (1932);
A. Küng, Baltikum: En handbok om Estland, Lettland och Litauen (1991);
M. Laar m.fl., Kodulugu 1–2 (1989);
R. Misunias & R. Taagepera, The Baltic States: Years of Dependence, 1940–1990 (1993);
G. von Rauch, Die Geschichte der baltischen Staaten 1918–1940 (1977);
T. Raun, Estonia and the Estonians (1987);
David J. Smith, Estonia: Independence and European Integration (2001);
David J. Smith, The Baltic States: Estonia, Latvia and Lithuania (2002);
R. Wittram, Baltische Geschichte 1180–1918 (1954).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Estland. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/estland