Filippiʹnerna, stat i Sydöstasien; 300 000 km2, 107 miljoner invånare (2018). Filippinerna är en önation i västra Stilla havet, nordöst om Indonesien, och består av cirka 7 100 öar, av

(28 av 202 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Filippinerna består av ca 7 100 öar, av vilka ca 880 är bebodda. De två största är Luzon i norr och

(20 av 137 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

De många och oregelbundet formade öarna ger en kustlinje på mer än 34 000 km. Deras inre delar är höga och bergiga med sluttningar sönderskurna av floder, som i regel rinner norrut. Öarna

(32 av 228 ord)

Klimat

Filippinerna har ett tropiskt regnrikt klimat med en årsmedeltemperatur på 24–29 °C i större delen av

(15 av 101 ord)

Växtliv

Filippinerna utgör en egen provins i den malajiska floraregionen. I förhållande till arealen är landet mycket rikt på växter. Ca 10 000 arter kärlväxter är kända, varav ungefär 80 % är endemiska. Av släktena

(32 av 228 ord)

Djurliv

Det finns ca 220 arter däggdjur i Filippinerna, varav flertalet är gnagare och fladdermöss. Bara av familjen flyghundar finns det 24 arter, varav 18 är

(25 av 175 ord)

Naturskydd

År 2010 var 33 000 km2 under någon form av naturskydd.

(10 av 21 ord)

Befolkning

Under de senaste trettio åren har Filippinernas befolkning fördubblats. Folkökningstakten dämpades något på 00-talet men den är fortfarande hög. Bland alla länder i Öst- och Sydöstasien är folkökningen påtagligt snabbare endast i Östtimor och Papua Nya Guinea. Omkring 10 miljoner filippinier är gästarbetare i andra länder, främst i USA och Saudiarabien.

2018 var den genomsnittliga befolkningstätheten 357 invånare per km2, högst i Sydöstasien efter Singapore. Tätast befolkat är västra Luzon med Manilas storstadsområde samt Visayaöarna, främst Cebu och Negros,

(79 av 932 ord)

Språk

Officiella språk är pilipino (tagalog) och engelska. Det finns över hundra inhemska språk, som alla hör till de austronesiska språken, de

(21 av 144 ord)

Religion

Före koloniseringen bekände sig befolkningen till en form av malajisk religion. Islam fick aldrig något stort inflytande. Den spanska romersk-katolska

(20 av 141 ord)

Utbildning

Filippinerna har en lång tradition med grundutbildning för barn. Under den spanska kolonialtiden var det vanligt att den katolska kyrkan hade skolor för traktens barn. Under den amerikanska kolonialtiden under första hälften av 1900-talet utvecklades utbildningen enligt amerikanskt mönster, vilket

(40 av 281 ord)

Sociala förhållanden

Filippinerna har inte haft samma snabba ekonomiska tillväxt som de flesta andra länder i Öst- och Sydöstasien. En tredjedel av befolkningen lever fortfarande under fattigdomsgränsen. Inkomstklyftorna är stora och de regionala skillnaderna är påtagliga. Fattigast är det i den muslimska autonoma regionen på västra Mindanao. En kraftig folkökning sätter stor press på statsledningen att skaffa fram

(56 av 396 ord)

Näringsliv

Filippinerna har haft goda förutsättningar för att utveckla näringslivet, med bördig jordbruksmark, fiskrika vatten och mineral- och energiråvaror av olika slag. En första industrialisering kom tidigt, och redan på 1960-talet svarade industrin för ungefär en fjärdedel av BNP. Landet var då ett av de rikaste i Sydöstasien.

Utvecklingen blev dock inte lika snabb som i de flesta andra länder i regionen. Från kolonialtiden ärvde det självständiga Filippinerna ett mycket ojämlikt markägande med storgodsägare som var föga intresserade

(77 av 543 ord)

Jordbruk

Förutsättningarna för jordbruk är relativt goda, framför allt på Luzon och Mindanao, men i jämförelse med nästan alla andra länder i Öst- och Sydöstasien är Filippinernas jordbruk underutvecklat. Spannmål och grönsaker odlas för hemmamarknaden, medan jordbruksexporten huvudsakligen utgörs av tropisk frukt. Den svarar numera för mindre än 5 procent av alla exportinkomster.

Cirka 40 procent av landarealen

(57 av 401 ord)

Skogsbruk

I början av 1950-talet var halva landets yta skogtäckt, det allra mesta med ursprunglig tropisk regnskog. Under 1960-talet började skogsavverkning och export av timmer och trävaror i större skala, och därefter blev Filippinerna ett av de länder i världen där den tropiska regnskogen försvann i snabbast takt. Avskogningen var tämligen vårdslös

(51 av 361 ord)

Fiske

Kring de filippinska öarna finns mycket artrika fiskevatten, och fisk är den viktigaste källan till animaliskt protein i kosten. Under senare delen av 1980-talet svarade fisket för 5 procent av BNP,

(31 av 218 ord)

Mineral

I olika delar av den filippinska övärlden finns mineralförekomster av många slag. I mitten av 1900-talet tillhörde en koppargruva och en nickelgruva de största i sitt slag i världen och fram till början av 1980-talet blev gruvdriften alltmer omfattande. Därefter kom en stagnation och sedan en kraftig

(47 av 331 ord)

Energi

Landet har energiråvaror av olika slag men de har hittills tagits i anspråk i begränsad mån. Ute till havs torde finnas betydligt mer av fossila bränslen och prospektering pågår. Behovet att importera energiråvaror har minskat sedan 1970-talet, men 2000–04 täcktes ändå 42 procent av energibehovet av import. Det höga världsmarknadspriset på olja

(52 av 365 ord)

Industri

Den tidigaste industrin bearbetade råvaror från jordbruket till livsmedel som socker och kokosolja. Den industri som växte fram på 1950- och 60-talen skyddades av höga tullar och importkvoter och tillverkade enklare varor för inhemsk konsumtion. Redan på 1960-talet svarade industrin för 22–25 procent av

(44 av 308 ord)

Utrikeshandel

I början av 1970-talet bestod mer än hälften av exporten av produkter från kokospalmer samt socker, timmer och koppar. I mitten av 00-talet svarade dessa varor för endast 2–3 procent av exporten medan 90 procent bestod av industrivaror. Export av textilvaror och

(42 av 293 ord)

Turism och gastronomi

I slutet av 00-talet besöktes Filippinerna årligen av cirka 6 miljoner utländska turister. Det gav landet ett betydande inflöde av utländsk valuta, även om det utgjorde mindre än hälften av den valuta som filippinska gästarbetare utomlands

(35 av 247 ord)

Kommunikationer

Brister i transportnätet är en allvarlig begränsning för ekonomisk tillväxt i landet. Transportinvesteringarna har gått främst till det snabbt växande huvudstadsområdet, och medel har saknats för att med säkra transporter knyta samman landets tusentals bebodda öar med varandra och med landets centrala delar.

Vägnätet tar hand om 60 procent av

(50 av 353 ord)

Massmedier

Tidningstätheten i Filippinerna är förhållandevis stor (82 tidningsex. per 1 000 invånare, 2000). Författningen från 1987 garanterar pressfrihet, men vissa inskränkningar

(20 av 137 ord)

Statsskick och politik

Filippinernas författning antogs genom en folkomröstning 1987. Enligt grundlagen är presidenten stats- och regeringschef samt överbefälhavare och utses för en mandatperiod på sex år. Även vicepresidenten väljs och kan därför ha en annan ideologisk hemvist än statschefen. President sedan 2010 är Benigno Aquino.

Den lagstiftande makten innehas av kongressens två kamrar, representanthuset med ett varierande antal ledamöter (284 år 2011) och senaten med 24. Senatorerna väljs för sex år och får väljas om en gång. Senatsval hålls dock vart tredje

(80 av 619 ord)

Statsskick

Filippinernas författning antogs genom en folkomröstning 1987. Enligt grundlagen är presidenten stats- och regeringschef samt överbefälhavare och utses för en mandatperiod på sex år. Även vicepresidenten väljs och kan därför ha en annan ideologisk hemvist än statschefen. Sedan 2016 är Rodrigo Duterte president.

Den lagstiftande

(45 av 315 ord)

Politik

Politiken domineras till stor del av politiska dynastier med bas i en viss provins eller stad. Partisystemet har sedan självständigheten varit instabilt och det finns inga stora ideologiska skillnader mellan partierna, som ofta bildas för att stödja en enskild kandidat inför presidentval. Partilojaliteten betyder föga, då många ledamöter byter parti i samband med ett maktskifte. Inför presidentval är det vanligt att partier splittras och att nya politiska allianser sluts. Partier som företräder

(72 av 511 ord)

Rättsväsen

Domstolsväsendet består i huvudsak av Högsta domstolen, Appellationsdomstolen, regionaldomstolar och olika

(11 av 64 ord)

Mänskliga rättigheter

Filippinernas moderna historia har präglats av politiskt våld mellan regeringsstyrkor, muslimska separatister och kommunister (se Historia) som lett till flera grova brott mot mänskliga rättigheter. Perioder med undantagstillstånd avlöste varandra under andra hälften av 1900-talet och vidare in på 2000-talet. Under 2010-talet undertecknades flera fredsavtal

(45 av 315 ord)

Försvar

Försvaret omfattar (2008) ca 106 000 man värvad trupp med ca 130 000 man i reserv och är organiserat i en armé

(20 av 141 ord)

Litteratur

Den filippinska litteraturens äldsta historia präglas av den språkliga mångfald som förr skilde människorna på de olika öarna åt. Före den spanska erövringen bestod litteraturen i huvudsak av poesi, vilken reciterades eller sjöngs.

(33 av 230 ord)

Drama och teater

Teaterkonsten i Filippinerna kan härledas ur en malajisk tradition av episka sånger, danser som framkallar transtillstånd

(16 av 108 ord)

Film

Bröderna Lumière höll 1897 Cinématographevisningar i Manila, men det dröjde till 1919 innan pionjären José Nepomuceno (1893–1959) gjorde den första inhemska spelfilmen, ”Dalagang Bukid” (’Flickan från landsbygden’). Genomslaget för filmen lade grund för en snabbt växande

(36 av 257 ord)

Musik

Efter mer än fyrahundra år av västerländskt inflytande lever de tidigare musiktraditionerna i Filippinerna kvar bara hos minoritetsfolken. Folksånger med dur/moll-tonalitet och

(22 av 157 ord)

Populärmusik

Den långvariga spanska kolonisationen satte djupa spår i landets tidiga former av urbana folkstilar. Från tidigt 1900-tal märks bland annat sarswela, en filippinsk variant av den spanska operettformen zarzuela, samt ensembleformen rondalla, bestående av olika knäppinstrument. Karakteristiska är också de serenadliknande folkstilarna harana (med habanerarytm) och kundiman (i tretakt med moll till durväxling) som fick konstmusikalisk

(56 av 395 ord)

Dans

I isolerade bergstrakter lever ännu danser kvar från tiden före spanjorernas erövring. Det är dans av social, religiös och magisk

(20 av 139 ord)

Förhistoria

De äldsta fynden av stenredskap är minst 30 000 år gamla och kommer från en bosättning

(15 av 106 ord)

Historia

Inga större statsbildningar är kända på ögruppen före européernas ankomst. Fernão de Magalhães anlände 1521, 1565 upprättades den första permanenta spanska handelsstationen i Cebu och 1571 blev Manila administrativt centrum. Med undantag för de islamiserade södra öarna stod ögruppen mot slutet av 1500-talet formellt under spansk överhöghet; den namngavs efter den spanske kungen Filip II.

Under de följande seklerna utmanades spanjorernas position av portugiser, nederländare och engelsmän. Men spanjorerna behöll sin överhöghet och gjorde stora vinster på triangelhandeln mellan Mexico,

(79 av 1327 ord)

Medverkande

  • Anders Jönsson
  • Anna Greta Ståhle
  • Christina Nygren
  • Evert Baudou
  • Gert Holmertz
  • Göran Andersson
  • Ingemar Grandin
  • Irene Nørlund
  • Jan L Teghammer
  • Jan Ovesen
  • Jan von Konow
  • Jessica Christoffersen
  • Johanna Broman Åkesson
  • Lena Karlsson
  • Lennart Weibull
  • Masja Koptjevskaja Tamm
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • Per Beskow
  • Ragnar Hall
  • Sanna Trygg
  • Solveig Mårtensson
  • Stefan Eklöf Amirell
  • Sven Behrens
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Östen Dahl

Litteraturanvisning

R.G. Alejandro, ”The Dance in the Philippines”, Dance Perspectives 1972;
J.R. Brandon, Theatre in Southeast Asia (1967);
E.C. Dickinson m.fl., The Birds of the Philippines (1991);
L.H. Francia, A History of the Philippines: From Indios Bravos to Filipinos (2010);
P.C. Gowing & R.D. McAmis (utgivare), The Muslim Filipinos: Their History, Society and Contemporary Problems (1974);
Anja Jetschke, Human Rights and State Security: Indonesia and the Philippines (2011);
F.M. Keesing, The Ethnohistory of Northern Luzon (1962);
B.J. Tria Kerkvliet, Everyday Politics in the Philippines (1990);
C.H. Landé (utgivare), Rebuilding a Nation (1987);
R. Rutten, Artisans and Entrepreneurs in the Rural Philippines (1990);
D.B. Schimer & S.R. Shalom (utgivare), The Philippine Reader (1987);
T.C. Whitmore, Tropical Rain Forests of the Far East (1975);
D. Wurfel, Filipino Politics: Development and Decay (1988);
M.D. Zamora (utgivare), Studies in Philippine Anthropology (1967).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Filippinerna. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/filippinerna