filosofi (latin philosoʹphia, av grekiska philosophiʹa ’kärlek till lärdom och vetenskap’, av phiʹlos ’vän’ och sophiʹa ’kunskap’, ’vetande’), term som ursprungligen, i det antika Grekland, användes om alla försök att rationellt förstå och förklara någonting; den täckte då ungefär det vi i dag skulle kalla ren (till skillnad

(48 av 337 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Dag Prawitz

Filosofins delar

Man brukar urskilja ett antal olika huvudområden inom filosofin. I en indelning, som går tillbaka till Aristoteles, skiljer man mellan teoretisk och praktisk filosofi. Som den teoretiska filosofins huvudområden räknas traditionellt metafysik, studiet av grundläggande problem kring verklighetens natur, kunskapsteori, studiet av vår kunskaps yttersta grunder

(46 av 325 ord)
  • Författare:
  • Dag Prawitz

Filosofi som universitetsämne i Sverige

Vid svenska universitet är filosofin sedan länge uppdelad i två ämnen, teoretisk filosofi och praktisk filosofi, med det

(18 av 128 ord)
  • Författare:
  • Dag Prawitz

Filosofins historia

Filosofisk reflexion i någorlunda samma mening som den nutida har förekommit

(11 av 57 ord)
  • Författare:
  • Dick A.R. Haglund

Antiken

Den västerländska filosofin och vetenskapen har sitt ursprung i antikens Grekland, hos de s.k. försokratikerna. Till en början var filosofin inte tydligt skild från allmänt mytisk eller religiös spekulation (Homeros, Hesiodos). Det särskiljande draget var framför allt viljan till klarhet, precision och systematisk behandling, och redan efter ett par århundraden hade den grekiska filosofin i Platons och Aristoteles gestalter nått en nivå som i de flesta avseenden inte åter skulle uppnås förrän i den muslimska filosofin och under högmedeltiden, i

(80 av 668 ord)
  • Författare:
  • Dick A.R. Haglund

Medeltiden och renässansen

På den arabiska halvön uppkom på 600-talet en ny religion, islam, som kom att snabbt expandera och lägga under sig stora delar av Mellersta Östern och medelhavsområdet. Med den politiska makten följde också ett ekonomiskt uppsving, och därmed utrymme för kultur och filosofi, och en muslimsk teologi och filosofi växte fram med företrädare som al-Farabi, al-Ghazali, Avicenna och Averroës, vilka i stor utsträckning utgick från den klassiska grekiska filosofin, framför allt

(71 av 506 ord)
  • Författare:
  • Dick A.R. Haglund

Den mekanistiska världsbilden

Nästa stora omvälvning på filosofins område kom med den nya naturvetenskapen och är därför förknippad främst med namn som Galileo Galilei (1564–1642), René Descartes (1596–1650) och Francis Bacon (1561–1626). För dessa tänkare rådde inte den boskillnad mellan naturvetenskap och filosofi som

(41 av 291 ord)
  • Författare:
  • Dick A.R. Haglund

Upplysning och romantik

Newtons teori fick även filosofiska konsekvenser, och det blev slutligen en tysk filosof, Immanuel Kant (1724–1804), som kom att våga försöket att i ett enda system förena de rationalistiska och de empiristiska grundtankarna. En förutsättning för detta var hans avståndstagande från alla dittillsvarande metafysiska spekulationer; han krävde i stället en

(50 av 353 ord)
  • Författare:
  • Dick A.R. Haglund

Vår tids filosofi

Ny livskraft fick den empiristiska traditionen vid sekelskiftet 1900 genom den revolt mot idealismen som leddes av de unga Cambridge-filosoferna G.E. Moore och Bertrand Russell (1872–1970).

På tyskt område höjdes i stället ropen på en återgång till Kants nyktra och kritiska filosofi, inte minst från naturvetenskapligt håll (Helmholtz), medan upprorsfanan på annat håll höjdes av den unge Franz von Brentano (1838–1917) inte bara mot det reaktionära påvedömets hävdande av påvens ofelbarhet ex cathedra utan också mot den idealistiska spekulationen. Kring

(80 av 850 ord)
  • Författare:
  • Dick A.R. Haglund

Litteraturanvisning

G. Aspelin, Tankens vägar 1–2 ( 1958);
F. Copleston, A History of Philosophy 1–9 ( 1946–75);
K. Marc-Wogau (utgivare), Filosofin genom tiderna 1–5 ( 1964–81);
B. Russell, Västerlandets filosofi och dess samband med den politiska och sociala utvecklingen ( svensk översättning 1948);
A. Wedberg, Filosofins historia 1–3 ( 1958–66).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, filosofi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/filosofi