Filosofisk reflexion i någorlunda samma mening som den nutida har förekommit

(11 av 57 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Antiken

Den västerländska filosofin och vetenskapen har sitt ursprung i antikens Grekland, hos de s.k. försokratikerna. Till en början var filosofin inte tydligt skild från allmänt mytisk eller religiös spekulation (Homeros, Hesiodos). Det särskiljande draget var framför allt viljan till klarhet, precision och systematisk behandling, och redan efter ett par århundraden hade den grekiska filosofin i Platons och Aristoteles gestalter nått en nivå som i de flesta avseenden inte åter skulle uppnås förrän i den muslimska filosofin och under högmedeltiden, i

(80 av 668 ord)

Medeltiden och renässansen

På den arabiska halvön uppkom på 600-talet en ny religion, islam, som kom att snabbt expandera och lägga under sig stora delar av Mellersta Östern och medelhavsområdet. Med den politiska makten följde också ett ekonomiskt uppsving, och därmed utrymme för kultur och filosofi, och en muslimsk teologi och filosofi växte fram med företrädare som al-Farabi, al-Ghazali, Avicenna och Averroës, vilka i stor utsträckning utgick från den klassiska grekiska filosofin, framför allt

(71 av 506 ord)

Den mekanistiska världsbilden

Nästa stora omvälvning på filosofins område kom med den nya naturvetenskapen och är därför förknippad främst med namn som Galileo Galilei (1564–1642), René Descartes (1596–1650) och Francis Bacon (1561–1626). För dessa tänkare rådde inte den boskillnad mellan naturvetenskap och filosofi som

(41 av 291 ord)

Upplysning och romantik

Newtons teori fick även filosofiska konsekvenser, och det blev slutligen en tysk filosof, Immanuel Kant (1724–1804), som kom att våga försöket att i ett enda system förena de rationalistiska och de empiristiska grundtankarna. En förutsättning för detta var hans avståndstagande från alla dittillsvarande metafysiska spekulationer; han krävde i stället en

(50 av 353 ord)

Vår tids filosofi

Ny livskraft fick den empiristiska traditionen vid sekelskiftet 1900 genom den revolt mot idealismen som leddes av de unga Cambridge-filosoferna G.E. Moore och Bertrand Russell (1872–1970).

På tyskt område höjdes i stället ropen på en återgång till Kants nyktra och kritiska filosofi, inte minst från naturvetenskapligt håll (Helmholtz), medan upprorsfanan på annat håll höjdes av den unge Franz von Brentano (1838–1917) inte bara mot det reaktionära påvedömets hävdande av påvens ofelbarhet ex cathedra utan också mot den idealistiska spekulationen. Kring

(80 av 850 ord)

Medverkande

  • Dick A.R. Haglund
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Filosofins historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/filosofi/filosofins-historia