geografi (jämför franska géographie, av latin geograʹphia ’jordbeskrivning’, av grekiska geōgraphiʹa, av geo- och -graphiʹa ’-beskrivning’, av graʹphō ’skriva’, ’beskriva’) betecknar dels ett allmänt kunskapsområde, dels en vetenskaplig disciplin. Ordet har i allmänt språkbruk kommit att få två innebörder: det kan syfta både på jordytans varierande verklighet och på beskrivningen och tolkningen av denna.

Geografin har sina rötter i praktisk nödvändighet. Vi kan

(63 av 446 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Geografins historiska utveckling

Geografi framträdde som universitetsämne först vid 1800-talets slut. Då sammanfördes kunskapsstoff och tankegångar som tillkommit sedan antiken och organiserats på

(20 av 140 ord)

Antikens och medeltidens geografi

Geografins utveckling präglas dels av hur resor och mätningar vidgat horisonten (jämför forskningsresor), dels av vad som under olika perioder setts som dominerande teoretiska och praktiska frågor.

Den grekiska antikens lärde arbetade med två gåtor, nämligen jordens form och läge i universum och ekumenens (dvs. den bebodda världens) utsträckning och innehåll. På 500-talet f.Kr. anses Thales ha föreställt sig jorden som en flytande skiva. Något hundratal år senare hade man resonerat sig fram till att jorden var en sfärisk kropp.

(80 av 720 ord)

Nya tiden fram till 1800

Det var inte färderna till lands som skulle komma att revolutionera den medeltida världsbilden; landtransporterna förblev primitiva ända fram till järnvägsbyggandets tidsålder. Det avgörande var sjöfartens och navigationskonstens framsteg. Under bara ett par årtionden omkring 1500 klarlades kontinenternas ytterkonturer i grova drag (polartrakterna och Australien var dock ännu okända). Columbus, Vasco da Gama och Magalhães blev

(56 av 397 ord)

Disciplinbildningen

De växande datamängderna gav undan för undan upphov till nya teoretiska frågor. Vetenskapliga discipliner började utkristallisera sig kring de enskilda objektgrupperna. För geografins utveckling fick de frågor ett par tyska forskare ställde riktningsgivande roll: Alexander von Humboldt och Carl Ritter, båda generalister som

(43 av 301 ord)

Universitetsundervisning och forskning

Viss elementär undervisning i geografi har sedan århundraden förekommit vid universiteten, antingen i anslutning till matematik och fysik eller som förberedelse till historiska studier. Vid mitten av 1800-talet började särskilda lärostolar inrättas, först i de tyskspråkiga länderna och något senare i Frankrike, Storbritannien och de mindre länderna i Europa. I Sverige fick Lund professur i ämnet 1894 (tillsatt 1897), Uppsala och Göteborg 1901 och Stockholm 1902. Ämnet är numera företrätt vid samtliga universitet och högskolor.

Allmänintresset för geografisk kunskap var

(80 av 1038 ord)

Internationellt samarbete

Inom geografin bedrivs sedan mer än ett sekel tillbaka ett omfattande

(11 av 64 ord)

Geografi som skolämne

Redan på 1500-talet var geografiämnet ett skolämne i Sverige, till en början med matematisk-kartografisk, sedan med allt mer regional inriktning. 1700-talets och det tidiga 1800-talets läroböcker för trivialskolor och gymnasier innehöll enkel fysisk geografi samt namn och data om länder.

Med 1820 års skolordning introducerades undervisning i geografi, integrerad med historia, i

(52 av 367 ord)

Medverkande

  • Gösta Wennberg
  • Torsten Hägerstrand

Litteraturanvisning

K.E. Bergsten, Svenska skolböcker i geografi under 1800-talet: En bibliografi ( 1982);
R.E. Dickinson, The Makers of Modern Geography ( 1969);
G. Kish (utgivare), A Source Book in Geography ( 1978);
Lena Olsson, Kulturkunskap i förändring: Kultursynen i svenska geografiläroböcker 1870–1985 ( 1986);
C. van Paasen, The Classical Tradition of Geography ( 1957);
H. Richter, Geografiens historia i Sverige intill år 1800 ( 1959);
D.R. Stoddart, On Geography and its History ( 1986);
J.O. Thomson, History of Ancient Geography ( 1948);
G. Wennberg, Geografi och skolgeografi: Ett ämnes förändringar ( 1990).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, geografi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/geografi