(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Terrängformer

Gotlands form i både horisontal- och vertikalled samt enskilda landformer, t.ex. kustens utformning, präglas av öns berggrundsförhållanden. Det innebär att landskapet med sin speciella geologiska uppbyggnad får en för Sverige unik topografi. Gotlands landyta är flack och så låg att större delen är under 30 m ö.h. Den platåartade ytan lutar svagt

(51 av 364 ord)

Berggrund

Den del av berggrunden som befinner sig ovan havsytan består av sedimentära bergarter som stammar från silurperioden (439–409 miljoner år före nutid). Borrningar har visat att de siluriska bergarterna vilar

(30 av 210 ord)

Klimat

Gotlands läge ger en maritim prägel åt det tempererade klimatet. Det innebär bl.a. att februari är den

(17 av 119 ord)

Växtliv

Gotlands milda klimat och kalkrika berggrund har gett upphov till en mycket rik och ofta särpräglad flora. Av Gotlands yta är något mer än två femtedelar skogklädda, och det viktigaste skogsträdet är tall. Denna skog förekommer på norra och nordvästra Gotland som s.k. hällmarkstallskog med knotiga tallar

(47 av 335 ord)

Djurliv

Gotlands isolerade läge påverkar djurlivet och har medfört att i synnerhet däggdjursfaunan är artfattig. På Gotland saknas älg, hjortdjur, grävling, skogsmård, iller, småvessla, utter, mullvad och sorkar. Av dessa fanns åtminstone älg och kronhjort, liksom varg och vildsvin, under stenåldern men utrotades tidigt av människan. De vanligaste däggdjuren i dag är igelkott (tillika landskapsdjur), ekorre, fälthare, vildkanin, rödräv,

(58 av 411 ord)

Medverkande

  • Jan Bergström
  • Olle G. Olsson
  • Sven Behrens
  • Ulf Gärdenfors
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Natur. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gotland/natur