Gotland
Gotland, kommun, landskap och ö i Sverige, cirka 100 km från närmaste svenska fastland (Västervik). Landskapet utgör Gotlands län och
(20 av 140 ord)Natur
Terrängformer
Gotlands form i både horisontal- och vertikalled samt enskilda landformer, t.ex. kustens utformning, präglas av öns berggrundsförhållanden. Det innebär att landskapet med sin speciella geologiska uppbyggnad får en för Sverige unik topografi. Gotlands landyta är flack och så låg att större delen är under 30 m ö.h. Den platåartade ytan lutar svagt åt sydöst,
(54 av 373 ord)Berggrund
Den del av berggrunden som befinner sig ovan havsytan består av sedimentära bergarter som stammar från silurperioden (439–409 miljoner år före nutid). Borrningar har visat att de siluriska bergarterna vilar
(30 av 212 ord)Klimat
Gotlands läge ger en maritim prägel åt det tempererade klimatet. Det innebär bl.a. att februari är den kallaste
(18 av 122 ord)Växtliv
Gotlands milda klimat och kalkrika berggrund har gett upphov till en mycket rik och ofta särpräglad flora. Av Gotlands yta är något mer än två femtedelar skogklädda, och det viktigaste skogsträdet är tall. Denna skog förekommer på norra och nordvästra Gotland som s.k. hällmarkstallskog med knotiga tallar
(47 av 335 ord)Djurliv
Gotlands isolerade läge påverkar djurlivet och har medfört att i synnerhet däggdjursfaunan är artfattig. På Gotland saknas älg, hjortdjur, grävling, skogsmård, iller, småvessla, utter, mullvad och sorkar. Av dessa fanns åtminstone älg och kronhjort, liksom varg och vildsvin, under stenåldern men utrotades tidigt av människan. De vanligaste däggdjuren i dag är igelkott (tillika landskapsdjur), ekorre, fälthare, vildkanin, rödräv, dvärgnäbbmus
(59 av 416 ord)Kulturlandskap
Berggrunden sätter på många sätt sin prägel på det gotländska landskapet. En flack topografi, en sparsam förekomst av vattendrag och betesmarker av alvarskaraktär karakteriserar det öppna jordbrukslandskapet. Under medeltiden dominerade tjärsmorda trähus, men under 1700-talet ersattes de alltmer av
(39 av 272 ord)Dialekter
De nutida gotländska dialekterna härstammar från forngutniskan, det vikingatida och medeltida språket på Gotland. Forngutniskan uppvisar sådana avvikelser gentemot fornsvenskan (och forndanskan) att den brukar betraktas som ett självständigt nordiskt språk. Forngutniskt språk finns representerat i ett rätt betydande antal runinskrifter från 900- och 1000-talen fram till 1500-talet, i en medeltida handskrift av Gutalagen (med Gutasagan) samt i ytterligare ett par handskrifter.
I nutida gotländska dialekter finns ett antal arkaismer vid sidan av novationer. Till de viktigaste ålderdomliga dragen hör
(80 av 578 ord)Dialektexempel i transkription med grov beteckning
–Jaa, di vidd gänn sägä lekktår Klintbärr här i Lau danska Men di sägd Mass(e) å för all
(18 av 124 ord)Dialektexempel: översättning
–Jaa, de ville gärna säga lektor Klintberg här i Lau då. Men de sa Masse också för
(17 av 119 ord)Ortnamn
Av landskapsnamnet Gotland finns inte någon allmänt accepterad härledning. Man har i första hand kopplat samman namnet med folkslagsbeteckningarna götar och goter, varav gutar ’gotlänningar’ setts som en variant, men man har även sökt upphovet till namnet på ön själv. En betydelse ’Strömlandet’ skulle kunna återföras på ett antal namn bildade till olika former av verbet gjuta syftande på utflöden av källor och framrinnande vattenådror. Ett välkänt sådant
(68 av 481 ord)Näringsliv (i ekonomisk-historiskt perspektiv)
Redan under folkvandrings- och vikingatiden spelade Gotland genom sitt gynnsamma läge en ledande roll i östersjöhandeln. Mängden av funna mynt från många olika länder liksom skriftliga källor från medeltiden
(29 av 201 ord)Gotland i litteraturen
Tidiga beskrivningar av Gotland finns bevarade i den s.k. Gutasagan, en handskrift om öns historia från 1280-talet, och i Gutalagen från 1350-talet. Dialekten har som den sedan
(27 av 188 ord)Konst
Medeltiden
Gotlands ställning som viktigt handelscentrum i Östersjön under vikingatid och medeltid gav goda förutsättningar för en tidig storhetstid för konsten. Redan de märkliga bildstenarna (400–800-talen) innebär en säregen konstutveckling, som senare skulle nå en för Norden ovanligt hög nivå i medeltidens kyrkliga konst både i fråga om stenskulptur, träskulptur,
(49 av 350 ord)Senare tid
Efter den gotländska konstens blomstringstid under 1200- och 1300-talen började en nedgång, som inte skulle hävas förrän på 1600-talet. Även
(20 av 139 ord)Arkitektur
Inga förhistoriska byggnader har bevarats på Gotland, men husgrunder, s.k. kämpagravar, visar att man redan under äldre järnålder byggde hus med stenväggar. Av de träkyrkor som byggdes på Gotland fram till ca 1150 står ingen kvar, men rester av sådana har påträffats på flera platser, bl.a. i Hemse. Vid utgrävningar har man även hittat stengrunder till träkyrkor, vilket tyder på att de flesta gotlandskyrkorna föregåtts av en
(67 av 474 ord)Musik
Det forna musiklivet på Gotland är mycket litet känt. Under medeltiden, då handeln fick ön att blomstra, bör dock musiken ha klingat med klara influenser från de
(27 av 192 ord)Folkkultur
Gotlands geografiska läge har betytt mycket för utvecklingen av öns folkkultur. Influenser har förmedlats över havet från Danmark, Nordtyskland, Baltikum, Ryssland och i synnerhet Sveriges fastland. Gotlands växlingsrika historia har också präglat vardagslivet, perioder av välstånd har avlösts av stagnation och stundom orostider. När ekonomin varit god har nyheter lätt anammats, under svåra tider har man blivit vid det
(59 av 416 ord)Förhistoria
Gotlands forntid har rönt stort vetenskapligt och allmänt intresse. Ön har en allsidig fornlämningsrikedom, och gravar och fyndplatser, främst från järnåldern, är mera innehållsrika än i andra landskap, vilket hör ihop med öns centrala läge i östersjöområdet. Över 42 000 fasta fornlämningar, spridda över nästan hela ön, är registrerade. Ca 32 500 är gravar, av vilka flertalet ligger inom de ca 950 gravfälten. De övriga ca 10 000 är lämningar av bebyggelse, näringsliv och kult.
De äldsta lämningarna från Gotlands stenålder är fångst-
(83 av 641 ord)Historia
Med sitt centrala läge kunde Gotland även under tidig medeltid dominera östersjöhandeln. Ön synes ha haft en svag anknytning till sveaväldet. Gotlands kristnande är en omstridd fråga, men processen tycks ha ägt rum under 1000-talet. Redan före Visbys grundande och Hansans framväxt fanns en gotländsk bonderepublik som tog aktiv del i östersjöhandeln. Belägg för detta är att Gotland hade egen handelsgård i Novgorod, att avtal ingicks 1161 med Henrik Lejonet av Sachsen om handeln på Gotland och i Holstein, att
(80 av 645 ord)