gravitation (nylatin gravitaʹtio, ytterst till latin graʹvis ’tung’), den attraherande kraft (dragningskraften) som verkar mellan alla materiekroppar. På jorden märker man gravitationen genom tyngdkraften, den kraft med vilken jorden attraherar föremål vid sin yta.

Intresset för

(36 av 255 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Tung och trög massa

Galileo Galilei fann att kroppar faller till synes lika fort oberoende av deras massa. Massan förekommer på två ställen i Newtons lagar. Den andra lagen säger att en kraft F på en kropp med massa m ger upphov till en acceleration a

(42 av 293 ord)

Egentid och rumtid

I frånvaro av gravitation gäller Einsteins speciella relativitetsteori. Den säger att fysikens lagar antar samma form i två koordinatsystem som är relaterade genom en Lorentztransformation. Systemen kännetecknas av

(28 av 196 ord)

Einsteins ekvationer

För att beskriva gravitationens inverkan på ett system ska man alltså enligt Einstein beskriva systemet i ett krökt rum, där den metriska tensorn karakteriserar gravitationskraften. Den geometri man därvid använder kallas icke-euklidisk, eftersom Euklides femte postulat, parallellpostulatet, inte gäller. Einsteins allmän relativitetsteori täcker alla dylika krökta rum(tider) även i andra dimensioner än fyra.

I ett känt gravitationsfält kan

(57 av 405 ord)

Det största och det minsta

Den kosmologiska principen är hypotesen att universum är isotropt och homogent på så stora skalor att individuella galaxhopar inte kan urskiljas. Detta betyder att universum ser likadant ut i alla riktningar och från alla utgångspunkter, något som överensstämmer väl med vår kunskap. Denna princip ger mycket starka krav på metriken på dessa skalor.

(53 av 378 ord)

Medverkande

  • Lars Brink

Litteraturanvisning

M. Schlick, Space and Time in Contemporary Physics (2005);
L. Undvall & A. Karlsson, Från en platt jord till relativitetsteori (2005)
Källangivelse
Nationalencyklopedin, gravitation. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/gravitation