guldsmedskonst, traditionell benämning på bearbetningen av ädla metaller, ädelstenar, pärlor och emalj i syfte att

(15 av 101 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Främre Orientens och medelhavsområdets forntida kulturer

(1 av 1 ord)

Mesopotamien

Undersökningen av Tepe Gawra i norra Irak har påvisat ett stratifierat samhälle med rika gravar innehållande hundratals föremål av

(19 av 135 ord)

Egypten

Redan under fördynastisk tid pågick guldutvinning från gruvor i öknen mellan Nilen och Röda

(14 av 94 ord)

Anatolien

Raffinerat formgivna smycken, kärl och ”solskivor” från Alaca Hüyük (ca 2 900–2 700

(11 av 42 ord)

Kykladerna

En silverkrona från ön Amorgos, daterad ca 2 500 f.Kr., antyder utvecklingen

(11 av 15 ord)

Minoisk guldsmedskonst

kännetecknas bl.a. av ett mycket högt utvecklat filigranarbete, exemplifierat av det

(11 av 55 ord)

Mykensk guldsmedskonst

var i hög grad påverkad av influenser från Kreta. I de

(11 av 49 ord)

Fenicien

Från Ugarit (nuvarande Ras Shamra) kommer ett antal egyptiskt influerade statyetter

(11 av 59 ord)

Det antika Grekland

Smyckesdetaljer i form av plaketter i repoussé och ciselerade rosetter av

(11 av 75 ord)

Thrakerna

tog, liksom skyterna, intryck av grekisk formkänsla och sinne för ornamentik; det har till och med framförts

(17 av 116 ord)

Etruskerna

Aristokratbegravningar från Praeneste, Caere, Tarquinia och Populonia (600–400-talen f.Kr.) uppvisar en

(11 av 36 ord)

Det romerska riket

uppvisar ett spektrum av guldsmedskonst aldrig tidigare skådat i Västerlandet; ädla

(11 av 55 ord)

Iran

Export av lokalt tillverkade guldföremål till Mesopotamien förekom förmodligen redan före 4 000 f.Kr.

(13 av 89 ord)

Europeisk guldsmedskonst under förhistorisk tid

Redan under kopparstenåldern användes guld till smycken; på ett gravfält vid Varna i Bulgarien har över 3 000 små guldföremål av olika slag påträffats, daterade till ca 4 000 f.Kr. Under slutet av neolitikum och kopparstenåldern var små guldsmycken spridda från Spaniens klockbägarkultur och Frankrikes megalitgravar till gravfältet vid Majkop i södra Ryssland.

(51 av 358 ord)

Norden

Senast i slutet av den yngre stenåldern (ca 2 000 f.Kr.) fördes små guldföremål till Norden; till den tiden hör tre guldhalskragar av irländsk typ och flera små ringar eller spiraler av guldtråd i danska fynd. I en hällkista i Västergötland har också en liten guldspiral

(45 av 319 ord)

Europeisk guldsmedskonst från medeltid till nutid

Den europeiska guldsmedskonsten hade från 500-talet till 1100-talet sitt centrum i Konstantinopel, där det östromerska kejsarhovet skapade förutsättningar för en omfattande, konstnärligt högtstående tillverkning av guldarbeten med emaljinläggningar, ädelstenar i klara, starka färger och en stor bildrikedom. Den bysantinska guldsmedskonsten påverkade hela Europa, bl.a. i fråga om emaljtekniken. Ett betydelsefullt konstnärligt centrum var under 1100-talet trakterna kring nedre Rhen och Meuse (Maas). Där verkade bl.a. mästarna Godefroid de Huy och Nikolaus av Verdun. Limoges i Frankrike fick en ledande roll

(80 av 1095 ord)

Östasiatisk guldsmedskonst

De äldsta guldföremål som påträffats i Kina är från ca 1200 f.Kr. och utgörs av gjutna ringar och öronprydnader. Under Zhou- och Han-dynastierna (1028 f.Kr.–220 e.Kr.) användes ädelmetaller som inläggningar på bronser. Först under Tang-dynastin (618–906) upplevde ädelsmidet i Kina en blomstringstid, under stark påverkan från Persien och Sogdiana. Silver användes särskilt för vinkärl

(54 av 381 ord)

Medverkande

  • Birgit Arrhenius
  • Bo Gyllensvärd
  • Evert Baudou
  • Kersti Holmquist
  • Pontus Reimers

Litteraturanvisning

Främre Orientens och medelhavsområdets kulturer:
G. Gregorietti, Jewelry Through the Ages (engelsk översättning 1969);
R.A. Higgins, Greek and Roman Jewellery ( 1961);
H. Hoffmann & P.F. Davidson, Greek Gold: Jewelry from the Age of Alexander ( 1965);
K.R. Maxwell-Hyslop, Western Asiatic Jewellery c. 3 000–612 B.C. ( 2:a upplagan 1974);
D. Strong, Greek and Roman Gold and Silver Plate ( 1966);
L. Vilímová, Egyptian Jewellery (engelsk översättning 1969).
Europeisk guldsmedskonst under förhistorisk tid:
Nordiskt Guldsmide under järnåldern, utgiven av Statens historiska museum ( 1964);
W. Holmqvist, Germanic Art During the First Millenium A.D. ( 1955);
M. Schou Jørgensen (utgivare), Guld fra Nordvestsjælland ( 1975);
M. Stenberger, Die Schatzfunde Gotlands der Wikingerzeit 1–2 (1947, 1958).
Europeisk guldsmedskonst från medeltid till nutid:
Svenskt silversmide 1–4 (1940–45, 1963);
Bengt Bengtsson, Gammalt silver ( 1979);
Bengt Bengtsson och G. Munthe, Silversmide ( 1962);
C. Hernmarck, The Art of the European Silversmith 1–2 ( 1977);
B. Hovstadius, Svenskt silver: Från renässans till rokoko ( 1990);
Graham Hughes, Modern Silver throughout the World 1880–1967 ( 1967);
H. Dahlbäck Lutteman, Svenskt silver: Från gustaviansk tid till Scandinavian design ( 1988)
Källangivelse
Nationalencyklopedin, guldsmedskonst. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/guldsmedskonst