höns, tamhöns, domesticerade varianter av djungelhöns. Hanen kallas tupp, honan höna

(11 av 31 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Nutida hönshållning

(1 av 1 ord)

Domesticering

Många forskare anser att Darwins hypotes att alla tamhöns härstammar enbart från bankivahöna är riktig, medan andra anser det troligt att även andra arter av asiatiska djungelhöns ingår.

(28 av 196 ord)

Raser

Höns uppvisar en stor variation i egenskaper vilka tidigt lockat till renodling av de olika typer som vi nu kallar raser. Fjäderdräkten kan variera från vitt till olika bruna, gröna och svarta nyanser, mer eller mindre lika bankivahönan. Fjädrarna kan vara

(41 av 291 ord)

Nyttoavel

Från mitten av 1800-talet började man i bl.a. USA intressera sig för avel med inriktning på produktion. Hönsens många varianter och snabba generationsväxling gav grunden till ett avancerat avelsarbete för antingen hög äggproduktion eller snabbt växande kycklingar

(37 av 258 ord)

Fortplantning

Hönor värper oberoende av om det finns en tupp närvarande. Sperma från ett enda parningstillfälle kan leva upp till tre veckor i hönans könsorgan. Oförädlade höns värper under en period, oftast

(31 av 216 ord)

Värphöns

På 1930-talet var antalet värphönsbesättningar i Sverige ca 500 000 med i medeltal 12 hönor; praktiskt taget alla hushåll på landsbygden och i

(22 av 155 ord)

Inhysning

Under 1950-talet började system med burar för värphöns att utvecklas, vilket ökade produktionen, minskade sjukdomsfrekvensen och underlättade arbetet med utgödsling, utfodring och ägginsamling. Bursystemen tog dock

(26 av 184 ord)

Ägg

Ett ägg från kommersiella värphöns väger 50–70 g och består av 60 % vita och 30 % gula. Resten

(16 av 108 ord)

Hälsa

En av de ekonomiskt viktigaste infektionerna i samband med kommersiell uppfödning av fjäderfä är

(14 av 99 ord)

Äldre hönsskötsel i Sverige

Ett knapphändigt källmaterial gör det svårt att ge en bild av hönsskötseln i Sverige före 1800-talets mitt. Statistik från början av 1900-talet visar på rikstäckande

(25 av 177 ord)

Mathistoria

Höns har främst hållits för äggproduktionen, men utöver kastrerade tuppar – kapuner –

(13 av 92 ord)

Folklore

Liksom många andra fåglar har höns använts vid divination (spådomskonst); särskilt välkänd är romarnas

(14 av 97 ord)

Medverkande

  • Arvid Uggla
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Josefine Lärn-Nilsson
  • Kurt Genrup
  • Nils-Arvid Bringéus

Litteraturanvisning

Äggproduktion i ekologiskt lantbruk, utgiven av Jordbruksverket ( 1997);
J. Batty & C. Francis, Poultry Colour Guide ( 3:e upplagan 1985);
K. Genrup, ”Mat som kultur”, Nordskandinavisk Etnologi 1988;
H. Hallander, Svenska lantraser ( 1989);
Hilbert Jensen (utgivare), Svensk Fjäderfästandard ( 1994);
K. Odén, Höns och andra fjäderfän ( 1994).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, höns. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/höns