Halland, landskap i södra Sverige. Det gränsar i söder till Skåne, i öster till Småland och Västergötland, i

(18 av 122 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Naturlandskap och kulturlandskap

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Halland är ett västligt randområde till Sydsvenska höglandet och inrymmer både kust- och inlandskaraktär. Även i nord–sydlig riktning visar landskapet variation i terrängavseende. Storformerna har främst samband med den storskaliga geologiska utvecklingen i Sydsverige, medan detaljerna i landskapet bestämts av de kvartära nedisningarna. Åtminstone tre topografiska huvudregioner kan urskiljas: kustslätten, inlandsplatån och spricklandskapet i norr.

Kustslätten, med relativa höjder under 25 m, är en svagt lutande landremsa från Hallandsåsens norra förkastningsbrant

(70 av 500 ord)

Klimat

Halland har ett utpräglat kustklimat. De från väster kommande lågtrycken ger

(11 av 67 ord)

Växtliv

De tre ur botanisk synvinkel dominerande dragen i det halländska landskapet är kusten, slättbygden och skogsbygden. Hallands flora har flera olika växtelement, såväl atlantiska som östliga, nordliga och sydliga.

Flygsanden på kustslätten var förr ett ständigt hot, och man har på olika sätt försökt binda den, bl.a.

(47 av 333 ord)

Djurliv

Av det högre djurlivet intar fåglarna en central plats i Halland. Det har sammanlagt observerats ca 340 fågelarter, varav ungefär 145 häckar. Hav och kust ger föda åt såväl häckande arter, t.ex. ejder, småskrake, gravand, strandskata, större strandpipare, tobisgrissla, måsfåglar och tärnor, som åt rastande flyttfåglar, främst vadare och änder. På strandängarna

(52 av 368 ord)

Naturskydd

80 naturreservat, 5 naturvårdsområden, 13 områden med skydd för landskapsbilden och

(11 av 58 ord)

Kulturlandskap

De stora dragen i Hallands landskapsbild lades fast under 1800-talets stora omvandling: uppodling på slätten och systematisk skogsplantering i landskapets inre delar. Den helåkerbygd som man i dag möter längs Europaväg 6/20 och järnvägen är ett ungt fenomen.

(38 av 269 ord)

Dialekter

De halländska dialekterna kan indelas i en sydlig och en nordlig grupp. Den sydliga kan föras till de sydsvenska målen, den nordliga däremot till götamålen. Gränsen mellan områdena brukar förläggas till trakten mellan Falkenberg och Varberg. Anslutningen till målområdena visar sig bl.a. i fördelningen mellan de båda r-ljuden. Upp till en gränslinje

(52 av 374 ord)

Ortnamn

Landskapsnamnet Halland är bildat till hall ’häll’, ’klippa’. Kanske hänger namnet ytterst samman med den nordvästskånska bergformationen Hovs hallar, varvid Halland egentligen skulle betyda ’deras land som bor norr om Hallarna’. Formellt är förleden alltså en form av en

(39 av 274 ord)

Näringsliv (i ekonomisk-historiskt perspektiv)

Halland har genom århundradena varit ett utpräglat jordbrukslandskap. Odlingen och bebyggelsen har dock varit koncentrerad till den cirka 15 km smala kustremsan i väster, medan skogsbygden i öster varit glest befolkad. Sprängningen av byarna

(34 av 239 ord)

Konst

Av medeltida konst har bevarats bl.a. träskulpturer från kyrkorna Sällstorp och Stråvalla. Många av de äldre kyrkorna ombyggdes under 1700-talet och utsmyckades då med figurrika takmålningar. Fram till 1700-talets slut utfördes bortåt 500 tak- och andra kyrkomålerier. De enda som bevarats intakta

(42 av 298 ord)

Arkitektur

Landskapets tidigare koppling till Danmark har påverkat bebyggelsen och arkitekturen. Av de medeltida landsortskyrkorna kan nämnas Ysby, Söndrum, Kvibille, Svartrå, Stråvalla och Onsala, den sistnämnda med det Gathenhielmska gravkoret från 1700-talet. Sankt Nikolai kyrka i Halmstad, från 1400-talet, är H:s enda katedral. Från 1600-talet härrör flera av Kristian IV:s befästningsanläggningar: Lagaholm, Halmstad med

(53 av 381 ord)

Musik

H:s lokala musiktraditioner har dokumenterats i en rad publikationer. Bland de främsta

(12 av 81 ord)

Folkkultur

Halland är kulturhistoriskt sett en östdansk provins, där landskapets folkkultur i söder främst präglas av impulser från Väst- och Mellaneuropa. Skogsbygden mot Västergötland och Småland är reliktområde med ålderdomliga drag i folkkulturen. Floddalarna har förmedlat nyheter mellan kust och inland. Boskapsskötsel och jordbruk har dominerat, med fiske, fraktfart och båtbyggeri som viktiga binäringar. En markant

(55 av 392 ord)

Halland i litteraturen

Olof von Dalin är först i raden av författare som genom sin härstamning är förbunden med Halland. Den mest bekante bland de äldre skildrarna av landskapet är

(27 av 188 ord)

Förhistoria

Hallands forntid är knuten till kustlandet och mellanbygden; i skogsbygden förekom

(11 av 45 ord)

Stenåldern

De äldsta, kustbundna fångstboplatserna från tidigmesolitisk tid (ca 8 000–6 000 f.Kr.) är överlagrade i

(13 av 89 ord)

Bronsåldern

Bronsåldern är i Halland bäst känd i gravbeståndet, med dominans för högar av

(13 av 89 ord)

Järnåldern

Järnålderns gravfält har tre huvudvarianter; mindre gravfält med en eller två gravtyper dateras ofta till äldre järnåldern och kan förekomma också i skogsbygden; höggravfält av yngre järnålderns karaktär förekommer

(29 av 201 ord)

Historia

Ur ekonomisk och kulturell synvinkel blev Halland tidigt en östdansk provins. En första gränsdragning mellan Sverige och Danmark gjordes vid 1000-talets mitt. Den reviderades på 1250-talet, då den danska nordgränsen flyttades söder om Göta älv och Sverige fick en smal korridor till Västerhavet. Från mitten av 1100-talet genomgick Halland ett expansivt skede med betydande nyodlingar och befolkningstillväxt. Uppgifter finns om tidiga centralorter i Halland. De halländska städerna förblev dock relativt outvecklade under medeltiden. Halmstad, Laholm och möjligen Gamla Varberg (Getakärr)

(80 av 664 ord)

Medverkande

  • Anders Jönsson
  • Bengt-Arne Person
  • Gunnar Johanson-Thor
  • Jan von Konow
  • Klas-Göran Selinge
  • Lars-Erik Edlund
  • Lennart Lundborg
  • Martin Fritz
  • Mats Widgren
  • Märta Ramsten
  • Olle G. Olsson
  • Sidney Grahn
  • Sven Behrens
  • Ulf Gärdenfors

Litteraturanvisning

Natur:
Natur i Halland, utgiven av Länsstyrelsen i Hallands län 1977;
Y. Sass, Fredad natur i Halland (1991);
C. Skottsberg & K. Curry-Lindahl (utgivare), Natur i Halland (1952);
A. Wirdheim & T. Carlén, Fågelstråk (1986).
Kulturlandskap:
G. Jacobsson, ”Ljungheden – en livets chans”, Varbergs Museums Årsbok 1982;
N.G. Stenström, Slöinge och Eftra socknar 1600–1870: En kulturgeografisk studie (1945).
Dialekter:
C.A. Colliander, Bidrag till kännedomen om Halländska allmogemålet (1868);
John Jacobsson, Skreamålets ordförråd omkring 1900 (1966);
J. Kalén, Ordbok över Fageredsmålet (1923);
P. von Möller, Ordbok öfver halländska landskapsmålet (1858);
S. Nilsson, ”Folkmålen i Halland”, Hallands historia 2 (1959);
Patrik N. Peterson, Ordbok över Valldamålet (1946);
T. Torbiörnsson, ”Om sj- ock tj-ljuden i mellersta Halland”, Svenska landsmål (1904);
J. Wangö, Ordbok över Knäredsmålet (1963);
E. Wigforss, Södra Hallands folkmål (1913–18).
Ortnamn:
Ortnamnen i Hallands län 1–3 (1948–80);
B. Ejder, ”Några halländska naturnamn”, Namn och bygd 1986;
A. Janzén, ”Några halländska ortnamn”, Namn och bygd, 1955;
K.G. Ljunggren, ”Hallands ortnamn”, Hallands historia 2 (1959);
K.G. Ljunggren, ”Några sydsvenska kultnamn”, Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift 1968;
J. Sahlgren, ”Namn och bygder i Halland”, Svenska turistföreningens årsskrift 1933.
Folkkultur:
B.-A. Person, ”Det halländska kulturlandskapet”, STF:s årsskrift 1976;
A. Sandklef, ”Hallands folkkultur”, Hallands historia 2 (1954);
I. Sjöberg (utgivare), Halland från A till Ö (1989).
Förhistoria:
Å. Fredsjö, Studier i Västsveriges äldre stenålder (1953);
A. Furingsten m.fl., Från flintverkstad till processindustri (1984);
E. Lindälv, Fornfynd och fornminnen i norra Halland (3:e upplagan 1980);
L. Lundborg, Undersökningar av bronsåldershögar och bronsåldersgravar i södra Halland (1972).
Historia:
B. Karlsjö, Halländska riksgränsen (1991);
E. Montell, Halländsk historia (2:a upplagan 1983);
J. Roséen m.fl. (utgivare), Hallands historia 1–2 (1954–59).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Halland. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/halland