hegelianism, sammanfattande benämning på de olika riktningar som tar sin utgångspunkt i Hegels filosofi. Hegelianismen har alltsedan sin begynnelse varit djupt splittrad. Redan på 1830-talet urskilde man tre olika strömningar, vilka efter mönster från franska revolutionen benämndes höger, centrum och vänster.

Oenigheten gällde både Hegels religionsfilosofi och hans politiska teori men rörde i grunden innebörden i hans dialektik, det vill säga. nerven i hans tänkande. Högerhegelianerna hävdade att Hegel väsentligen accepterade det

(72 av 514 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Sven-Eric Liedman

Litteraturanvisning

W.R. Beyer, Hegel-Bilder ( ty., 1970);
H. Levy, Die Hegel-Renaissance in der deutschen Philosophie ( 1927);
H. Ottman, Individuum und Gemeinschaft 1 ( 1977);
S. Nordin, Romantikens filosofi ( 1980);
J.E. Toews, Hegelianism, 1805–1841 ( 1980).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, hegelianism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hegelianism