helium (nylatin/engelska, av grekiska hēʹlios ’solen’), gasformigt grundämne, ädelgas i periodiska

(11 av 20 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Förekomst och framställning

Helium är näst väte det vanligaste grundämnet i universum. Universum består av cirka 76 viktprocent väte och 23 viktprocent helium. Det mesta av heliumet bildades sannolikt vid universums uppkomst (stora smällen). Helium bildas

(33 av 234 ord)

Egenskaper

Liksom de andra ädelgaserna är helium enatomig och utan färg, lukt och smak. Den bildar inga kända kemiska föreningar. Heliums fysikaliska egenskaper är på många sätt anmärkningsvärda. Efter väte är helium

(31 av 220 ord)

Användning

Helium används inom metallurgin som skyddsgas vid svetsning (av till exempel aluminium) och vid metallframställning samt inom rymdtekniken som tryckmedium i bränsletankar för raketer, särskilt för flytande väte, eftersom helium

(30 av 211 ord)

Historia

Vid solförmörkelsen 1868 observerade den franske astronomen P.-J.-C. Janssen (1824–1907) en ny linje i solspektrum. Den brittiske astronomen Norman Lockyer hänförde

(21 av 143 ord)

Medverkande

  • Lars Ivar Elding

Litteraturanvisning

P. Berglund, ”Heliums egenskaper vid låga temperaturer”, Kosmos, 1988;
O.V. Lounasmaa & G. Pickett, ”The 3He Superfluids”, Scientific American, 1990.
Källangivelse
Nationalencyklopedin, helium. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/helium