hus, byggnad med rum, avsedd att ge skydd mot omvärlden för

(11 av 66 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Nutida hustyper

I modern bebyggelse skiljer man normalt hus för olika ändamål från varandra. Bostadshus, affärshus, kontorshus, industribyggnader osv. förläggs var för sig, något som styrs redan i planläggningen. Funktionsvillkoren för varje typ har renodlats, vilket gjort att utformningarna blivit relativt olika. I affärs- och industrilokaler brukar man således eftersträva stor obruten area i ett och samma plan, vilket innebär utbredda byggnader. Om man söker stor fönsterarea

(65 av 461 ord)

Husbyggnad

De grundläggande funktionskrav som ställs på dagens byggnader kan sammanfattas enligt

(11 av 46 ord)

Material påverkar byggtekniken

Den moderna husbyggnadstekniken utvecklades under industrialiseringen genom tillgång till nya byggnadsmaterial och konstruktioner samt genom att kunnandet försköts från enbart empiriska erfarenheter till en alltmer analytisk förmåga. Under 1800-talet blev järn och stål billigare och användes som konstruktionselement i form av pelare och balkar i stommar, valsad plåt som taktäckning m.m. Betong, baserad på portlandcement, blev från seklets slut ett byggnadsmaterial av betydelse.

I slutet av 1800-talet värmdes husen i huvudsak av kakelugnar, järnkaminer och vedspisar. Husen hade varken vatten-

(80 av 763 ord)

Dagens husbyggnadsteknik

Den byggnadstekniska utformningen har påverkats mycket av 1970-talets energikriser. De högre energikostnaderna medförde att byggnader fick tjockare isolering, mindre fönsterstorlekar samt treglasfönster. Även värmeåtervinning av energi ur frånluften började bli vanlig i småhus. Fönster med beläggningar för att

(38 av 269 ord)

Historik

De tidigaste husbyggnaderna i Sverige bestod av grottor och kåtliknande hyddor.

Från mesolitikum (ca 8000–4200 f.Kr.) har man t.ex. i mossar i Skåne funnit barkbelagda golv till små rektangulära eller ovala hyddor.

Från neolitikum (ca 4200–1800 f.Kr.) är runda, rektangulära eller ovala, låga vallar som utgjort grunder till vinterhyddor påvisade hos fångstkulturen i Norrland. I bondekulturen i Sydsverige fanns tvåskeppiga långhus redan ca 4000 f.Kr. och från slutet av neolitikum hela byar (se Fosie).

Under järnåldern (ca 600 f.Kr.–1050 e.Kr.)

(80 av 1162 ord)

Medverkande

  • Bertil Fredlund
  • Björn Linn
  • Peter A. Sjögren

Litteraturanvisning

Arkitektur, konstruktion och material i våra flerbostadshus under 100 år, utgiven av Statens råd för byggnadsforskning ( 1984);
Cecilia Björk m.fl., Så byggdes husen 1880–1980 ( 1983);
Sigurd Erixon, Svensk byggnadskultur ( 1947);
G. Ólafsson (utgivare), Hus, gård och bebyggelse ( 1983).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, hus. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hus