Indonesien, stat i Sydöstasiens övärld; 1,9 miljoner km2, 265,2 miljoner invånare (2018). Indonesien omfattar 13 600 öar, varav cirka 6 000 är

(20 av 149 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Indonesiens många öar ligger i bågformiga rader utmed kontinentalsocklarna, ofta med djuphavsgravar på den konvexa sidan. Typiskt för öarnas topografi är branta bergskedjor,

(23 av 160 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Indonesiens många öar ligger i bågformiga rader utmed kontinentalsocklarna, ofta med djuphavsgravar på den konvexa sidan. I Indonesien möts den eurasiska plattan, stillahavsplattan och den indisk–australiska plattan. Längs gränserna mellan dessa stora

(32 av 223 ord)

Klimat

Indonesiens läge på ömse sidor om ekvatorn ger ett fuktigt tropiskt klimat. Temperaturen är hög och jämn

(17 av 116 ord)

Växtliv

Botaniskt är området – jämsides med tropiska Sydamerika – det artrikaste i världen, med kanske 45 000 arter kärlväxter. Det domineras av tropisk regnskog med bl.a. arter i familjerna

(28 av 194 ord)

Djurliv

Djurlivet är mycket rikt och omfattar mer än 500 arter däggdjur (varav nästan 200 är endemiska), ca 1 500 arter fåglar, ca 1 000 arter grod- och kräldjur, ca 7 000 arter fiskar och sannolikt långt över

(34 av 242 ord)

Naturskydd

År 2010 hade Indonesien 50 nationalparker (varav tre marina). Av dessa

(11 av 25 ord)

Befolkning

Indonesien är världens fjärde folkrikaste land. Invånarna är synnerligen ojämnt fördelade mellan de olika öarna. Java, Madura och Bali omfattar cirka 8 procent av landets yta men hyser drygt 60 procent av hela befolkningen. Java är ett av världens mest tättbefolkade områden. Det senaste århundradet har det pågått en kraftig inflyttning dit och ön har blivit alltmer överbefolkad. Länge har regeringarna drivit omfattande projekt med omflyttning och överfört

(68 av 482 ord)

Språk

Det officiella och mellanfolkliga språket i Indonesien är indonesiska (bahasa Indonesia), en form av malajiska, som

(16 av 111 ord)

Religion

Islam är den dominerande religionen i Indonesien, som är det land i världen som har flest muslimska invånare. Islam kom till denna del av Asien på 1100-talet med arabiska handelsmän som slog sig ned i bland annat provinsen Aceh på Sumatra. Många omvände sig och en indonesisk variant av islam växte fram. I dag (2013) är cirka 80 procent av landets nästan 250 miljoner invånare muslimer. Sunni dominerar stort, men det finns också mellan 1 och 3 miljoner shiiter.

Enligt landets religionsministerium

(80 av 717 ord)

Utbildning

Den kostnadsfria 6-åriga folkskolan, där barnen börjar vid 6–7 års ålder, är obligatorisk sedan 1987. År 1993 uppgavs att 97 % av de skolpliktiga

(23 av 163 ord)

Sociala förhållanden

Indonesien har länge brottats med en hög arbetslöshet. Vid den ekonomiska krisen 1997–98 förlorade många industriarbetare

(16 av 109 ord)

Arbetsmarknad

Sedan den asiatiska finanskrisen i slutet av 1990-talet har Indonesien präglats av hög arbetslöshet och undersysselsättning. 2016 var arbetslösheten 5,6 procent. Ungdomsarbetslösheten är dock betydligt högre, cirka 20 procent. Vissa uppskattningar visar att en tredjedel av arbetsstyrkan är undersysselsatt. Bland dessa är främst kvinnor och unga drabbade.

Kvinnor utgör närmare 40 procent av arbetsstyrkan

(54 av 384 ord)

Välfärd och fattigdom

Fattigdomen är utbredd. 40 procent av den indonesiska befolkningen lever på 2 US dollar per dag. Fattigdomen är särskilt omfattande i landets östra delar och på landsbygden.

Den ekonomiska ojämlikheten i Indonesien, som sett till befolkningsmängd är världens fjärde största land, är omfattande. 2016 låg Indonesien

(46 av 326 ord)

Familjeförmåner

Under 1980- och 90-talen genomfördes kampanjer för att begränsa barnafödandet i Indonesien, där familjer historiskt sett varit stora. 2016 hade fertilitetsgraden mer än halverats. Mödrar har rätt till 3 månaders föräldraledighet. Denna kan inte överföras till fäderna.

Med stöd från Nya Zeeland genomfördes 2016 ett pilotprogram för barnomsorg

(48 av 336 ord)

Näringsliv

Landets ekonomiska utveckling kom i gång under senare delen av 1960-talet. Under Suhartos regim kom en rad femåriga utvecklingsplaner, Repelita I–VI, som gav riktlinjer för Indonesiens ekonomiska och sociala utveckling och för statens investeringar och därtill information för privata investerare. Under de 30 åren med Repelitaplaneringen låg den årliga BNP-tillväxten på mellan drygt 5 procent och drygt 8,5 procent, vilket var

(61 av 435 ord)

Jordbruk

År 2016 bidrog jordbruk, inräknat skogsbruk och fiske, med 14 procent till BNP och svarade för drygt 38 procent av sysselsättningen i Indonesien. Från jordbruket kommer ungefär en fjärdedel av exportinkomsterna (däri är då inte exporten av fossila bränslen inräknad).

Ris är baslivsmedlet och under 1960-, 70- och början av 80-talet var det viktigaste målet i landets utvecklingspolitik att uppnå självförsörjning med ris.

(63 av 444 ord)

Skogsbruk

Näst efter Brasilien har Indonesien världens största areal av tropisk skog. År 2005 betecknades 76 procent av landytan som skogsmark, men en betydande del därav hade blivit improduktiv till följd av de senaste decenniernas rovavverkning. Nära en fjärdedel av skogsmarken utgörs av ursprunglig regnskog och betydligt mer är sekundär skog,

(50 av 353 ord)

Fiske

Kustfiske har av tradition stor lokal betydelse och svarar tillsammans med sötvattensfiske för huvuddelen av det animaliska proteinet i befolkningens kost. År 1982 förklarades allt vatten mellan Indonesiens

(28 av 198 ord)

Mineral

Indonesien har betydande tillgångar på flera viktiga mineral. Utvinning sker framför allt i stora dagbrott i perifera delar av landet och medför allvarlig miljöpåverkan med djupa sår i landskapet, förstört vatten och hälsoproblem för lokalbefolkningen. Gruvbolagen ger stora inkomster åt staten medan ytterst lite kommer

(45 av 319 ord)

Energi

Förekomsterna av olja och naturgas har haft stor betydelse för landets ekonomiska utveckling, och fossila bränslen var under 1970- och 80-talen den dominerande varugruppen i exporten. Oljeutvinningen ökade särskilt mycket mellan 1967 och 1977 då en mängd avtal skrevs mellan den indonesiska staten och multinationella oljebolag. Därefter medförde OPEC:s produktionskvoter att

(51 av 362 ord)

Industri

I mitten av 1960-talet svarade landets tillverkningsindustri för mindre än 10 procent av BNP, och bortsett från en liten textilindustri skedde varuproduktionen hantverksmässigt. Därefter främjade staten på olika sätt en industrialisering för att minska importbehovet, skapa arbetstillfällen

(37 av 264 ord)

Utrikeshandel

Under första hälften av 1980-talet bestod tre fjärdedelar av exporten av råolja och naturgas. Därefter blev regimens mål att bredda exporten, och tio år senare var det fossila bränslenas andel mindre än en fjärdedel. Den har därefter

(37 av 261 ord)

Turism och gastronomi

Turismen är en snabbt växande del av den indonesiska ekonomin. Landet har med sin enorma yta en stor variation vad gäller natur och kultur. Landet består av ett stort antal öar,

(31 av 218 ord)

Kommunikationer

Ekonomisk utveckling i Indonesien ställer stora krav på fungerande transportnät, eftersom det är stora avstånd mellan en del öar och terrängen är svårframkomlig på många håll. Ända sedan 1960-talet har staten gjort stora investeringar i transportnäten. Finanskrisen i slutet av 1990-talet innebar att utbyggnaden hejdades under några

(47 av 335 ord)

Massmedier

I Indonesien finns närmare 80 dagstidningar med en sammanlagd upplaga av ca 4,7 miljoner ex. Den största dagstidningen är den oberoende katolska Kompas med ca 525 000 ex. –

(28 av 195 ord)

Statsskick och politik

Sedan slutet av 1950-talet och fram till president Suhartos fall i maj 1998 kännetecknades samhällsutvecklingen i Indonesien av att makt och resurser koncentrerades till staten. Samtidigt erövrades institutionerna och resurserna av ledande politiker, officerare och tjänstemän som samarbetade med affärsmän och jordägare via familjeband och nätverk. På så vis dominerade staten och dess egenmäktiga men ömsesidigt beroende makthavare större delen av vad man i andra länder brukar kalla det civila samhället.

Enligt konstitutionen, som delvis är från 1945, är

(79 av 562 ord)

Rättsväsen

Indonesien har ett heterogent rättssystem, bestående av dels oskriven inhemsk sedvanerätt,

(11 av 43 ord)

Mänskliga rättigheter

Ökande religiös intolerans är en stor utmaning för den indonesiska regeringen. Under en tvåårsperiod (2012–13) rapporterades över 600 attacker på religiösa minoriteter i landet. Förövarna var i de allra flesta fallen militanta sunnimuslimer, vilka utgör

(35 av 243 ord)

Försvar

Försvaret bygger på selektiv värnplikt med en första tjänstgöring om upp till 24 månader. Indonesien ingår sedan 1967 i ASEAN. År 1995 slöts ett försvarsavtal

(25 av 175 ord)

Litteratur

Den äldre litteraturen, såväl den muntliga som den skrivna, präglas av den regionala mångfalden. Här kan särskilt nämnas den javanesiska tradition av berättelser med motiv ur de indiska eposen Mahabharata och Ramayana, som även präglat skuggspelet wayang. Därtill

(38 av 266 ord)

Drama och teater

Gemensamt för indonesiska teaterformer är att drama, dans och musik sammanvävs till en helhet i föreställningen. Den traditionella teatern har såväl en religiös som en profan inriktning, vilka båda

(29 av 201 ord)

Konst

Den indonesiska övärlden utgör ett konglomerat av olika kulturer av växlande karaktär och ålder. De större öarna har sedan förhistorisk tid varit påverkade av särskilt kinesisk och indisk kultur. Megalitkulturen med sina typiska fyrkantsyxor samt dösar och resta stenar spreds under yngre stenåldern från södra Kina ner över Malackahalvön till Indonesien. Vid mitten av första årtusendet f.Kr. kom bronsen från samma håll via Vietnams Đông-so’n-kultur med typiska bronstrummor,

(68 av 483 ord)

Arkitektur

Indonesiens övärld har varit befolkad i minst 12 000 år, men bevarade byggnadsminnen finner man först från stenålder och bronsålder i form av megalitgravar och dösar. Bostäderna var då uppförda av trä eller bambu, i stolpkonstruktion och med tak av halm, vass eller bambu. Denna tradition lever kvar i övärldens rika, folkliga

(51 av 364 ord)

Musik

Den mångskiftande musiken i dagens Indonesien bär spår av övärldens varierande kulturella historia. De äldsta inflytandena på den indonesiska musiken är de muslimska och arabiska/persiska, vilka är speciellt märkbara i kustregionernas

(31 av 209 ord)

Populärmusik

Trots ett i dag generellt inflytande från K-pop (sydkoreansk pop) och J-pop (japansk pop) är den indonesiska populärmusiken mycket regionalt varierad, dessutom lever traditionella och moderna, sekulära och religiösa stilar sida vid sida eller går in i varandra. I botten finns ofta västerländska musiktraditioner men dessa är eklektiskt uppblandade med inhemska, indiska, kinesiska, hawaiiska eller andra

(56 av 396 ord)

Dans

Indonesien är enormt rikt på skilda dansformer, motsvarande de olika folk med egna traditioner som befolkar de otaliga öarna. Dansen har ofta religiös innebörd och är förknippad med viktiga personliga eller

(31 av 215 ord)

Förhistoria

Indonesiens många öar innefattar en mängd olika ekologiska miljöer, vilket präglat både förhistorisk och historisk tid. De stora variationerna i havsnivån under pleistocen tid har ibland underlättat invandring

(28 av 200 ord)

Historia

Indonesiens historia har präglats av tre stora civilisatoriska traditioner, den indiska, den islamiska och den europeiska, som lagrats ovanpå en egen malajisk. Långdistanshandeln över Indiska oceanen, där Indonesien intar en nyckelposition på vägen mellan Europa–Mellanöstern och Kina, förklarar de yttre influenser som påverkat Indonesiens historia. Den första av dessa kom från den indiska kontinenten i form av hinduiskt och buddhistiskt socialt tänkande, som bl.a. satte sin prägel på den tidiga statsbildningsprocessen. Åtminstone vid mitten av 400-talet e.Kr. fanns mindre statsbildningar

(80 av 1391 ord)

Medverkande

  • Anders Jönsson
  • Arne Strid
  • Bo Gyllensvärd
  • Christina Nygren
  • Curt Dahlgren
  • Evert Baudou
  • Fredrik Önnervik
  • Gert Holmertz
  • Göran Andersson
  • Hans Antlöv
  • Ingemar Grandin
  • Jan Ovesen
  • Jan von Konow
  • Jessica Christoffersen
  • Johanna Broman Åkesson
  • Jonna Pettersson
  • Lennart Weibull
  • Lilavati Häger
  • Michael Bogdan
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Olle Törnquist
  • Rosman Jahja
  • Solveig Mårtensson
  • Sven Behrens
  • Thommy Svensson
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Östen Dahl

Litteraturanvisning

Terrängformer och berggrund:
G. Choubert & A. Faure-Muret,Atlas de géologique du monde (1976).
Växt- och djurliv:
B.M. Beehler m.fl.,Birds of New Guinea (1986);
T. Flannery,Mammals of New Guinea (1992);
J. MacKinnon,Field Guide to the Birds of Java and Bali (1988);
J. Payne m.fl., A Field Guide to the Mammals of Borneo (1985);
B. Smythies, The Birds of Borneo (3:e upplagan 1981);
A.J. Whitten m.fl., The Ecology of Sumatra (2 upplaga 1987);
A.J. Whitten m.fl., The Ecology of Sulawesi (1987).
Befolkning och etnografi:
C. Geertz, Kolonialism och jordbruksutveckling (svensk översättning 1971);
J. Peacock, Indonesia: An Anthropological Perspective (1973).
Religion:
J.D. Howell, ”Indonesia”, i C. Caldarola, Religion and Societies: Asia and the Middle East (1982);
E.U. Kratz, ”Islam in Indonesia”, i S. Sunderland m.fl. (utgivare), The World’s Religions (1988).
Litteratur:
A.Teeuw, Modern Indonesian Literature 1–2 (2:a upplagan 1979);
R.O. Winstedt, A History of Classical Malay Literature (1969).
Drama och teater:
J.R. Brandon, Theatre in Southeast Asia (1967).
Musik:
J. Kunst,Music in Java 1–2 (1949);
J. Becker, Traditional Music in Modern Java (1980).
Dans:
W. Spies & B. de Zoete, Dance and Drama in Bali (1938).
Förhistoria:
P. Bellwood, ”The Prehistory of Island Southeast Asia: A Multidisciplinary Review of Recent Research”, Journal of World Prehistory 1:2 (1987).
Statsskick & Politik :
Paul J. Carnegie, The Road from Authoritarianism to Ddemocratization in Indonesia (2010).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Indonesien. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/indonesien