järnväg (efter franska chemin de fer), i vid mening alla transportanläggningar för

(12 av 79 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Järnvägens för- och nackdelar

Järnvägens princip, stålhjulets synnerligen ringa friktion mot ett spår av stål, ger järnvägen en mängd fördelar. Jämfört med andra transportmedel har järnvägen den överlägset bästa omsättningen av tillförd energi i utfört transportarbete: för att frakta gods på järnväg med eldrift krävs teoretiskt ca 1/7 så mycket energi som vid landsvägstransport. I praktiken kan man räkna med att järnvägstrafikens

(58 av 409 ord)

Internationella utvecklingstrender

Efter amerikanskt mönster har många europeiska länder försökt skapa bättre förutsättningar för lönsam järnvägstrafik genom ökad konkurrens. Det har främst skett genom att konkurrensutsätta tidigare statliga monopolbolag, i första hand genom att ombilda dem till mer eller mindre statligt kontrollerade bolag och upphandla definierad trafik till lägsta möjliga kostnad. Flera länder har förberett ökad konkurrens mellan flera trafikutövare genom

(59 av 415 ord)

Järnvägen i Sverige

År 2014 omfattade det statligt ägda järnvägsnätet som förvaltas av Trafikverket cirka 13 640 km, varav 11 152 km var elektrifierad järnväg. Hela detta nät har så kallad normal spårvidd om 1 435 mm. Utöver Trafikverkets järnvägsnät kan främst Arlandabanan och Roslagsbanan nämnas, varav Roslagsbanan med sina 65 km är

(50 av 352 ord)

Trafikverkets och Transportstyrelsens ansvar och uppgifter

Trafikverket är infrastrukturhållare av det statligt ägda järnvägsnätet, vilket innebär att verket ansvarar för drift och underhåll av spår, signalsystem, elanläggningar med mera. Trafikverket sköter även trafikledningen

(27 av 191 ord)

Infrastrukturproblem och bristande fordonsunderhåll

Den svenska järnvägen har trots ökade satsningar och anslag har präglats av problem, främst på grund av utsliten infrastruktur som en följd av otillräckligt underhåll. Orsakerna är många, men ett odiskutabelt faktum är att trafiken ökat i väsentligt större omfattning än underhållet av järnvägen (trafikökningen var 44 procent under perioden 1995–2015). Parallellt med denna ökning har avregleringen drivits av de senaste regeringarna oavsett politisk färg, och en

(67 av 473 ord)

Stora nysatsningar på svensk järnväg

Som en följd av politisk vilja att stärka järnvägens ställning på transportmarknaden har ett antal omfattande järnvägsprojekt beslutats, varav flera är avslutade medan andra (2017)

(25 av 175 ord)

Järnvägens historia i Sverige

(1 av 1 ord)

Bakgrund och inledningsskede

Vagnar som med flänsförsedda hjul eller på annat sätt styrdes på enkla träspår användes i svenska gruvor redan på 1700-talet eller tidigare. På en målning av Pehr Hilleström med anledning av Gustav III:s besök i Falu koppargruva 1788 syns en sådan vagn dragen av en häst. Den första dokumenterade järnvägen ovan jord anlades 1798 i

(55 av 389 ord)

Staten tar initiativ

A.E. von Rosens planer och järnvägspropaganda gav upphov till en livlig och seriös järnvägsdebatt, inte bara i riksdag och regering utan även ute i landet. Åsikterna var många; det hävdades bl.a. att järnvägarna på sin höjd kunde bli ett

(39 av 278 ord)

Staten bygger vidare

Statens järnvägsbyggande fortsatte i första hand mot norr och nordväst: Storlien på Mellanriksbanan nåddes 1882 och Boden på Malmbanan 1894. På den av ett brittiskt bolag påbörjade och

(28 av 197 ord)

Enskilda järnvägar

Riksdagsbeslutet 1854 innebar att alla järnvägar utom de av riksbetydelse kom att byggas av enskilda intressen. Med tiden kom det att byggas ungefär dubbelt

(24 av 170 ord)

Smalspårsbanor

Mer än en tredjedel av de privata järnvägarna byggdes smalspåriga, främst av ekonomiska skäl (en besparingsåtgärd som var möjlig eftersom behovet av samtrafik med övriga järnvägar var litet i början). Smalspårsbanor tillåter snävare kurvor och brantare stigningar och kan

(39 av 278 ord)

Finansierings- och lokaliseringpolitik

Vid mitten av 1800-talet var liberalismen tidens förhärskande samhällsordning och i de flesta europeiska länder anlades därför nästan uteslutande privatbanor. Också Sverige försökte inleda järnvägseran på sådant vis genom att von Rosens tillstånd från 1845 att anlägga järnvägar gick ut på att han i London skulle organisera ett privat aktiebolag för svensk stambanetrafik. Företaget, The General Swedish Railway Co., eliminerades dock redan 1847 genom en ekonomisk kris. Inför 1853/54 års riksdag förnyade von Rosen sin privatbaneplan, men mot detta kom

(80 av 642 ord)

Rullande materiel

De första loken och vagnarna kom från Storbritannien och var mycket enkla. Loken eldades med koks, men snart gick man över till billigare stenkol. Ved användes också vid mindre banor och under kristider. I slutet av seklet började man effektivisera ångloken, först med kompounddrift och därefter med överhettad ånga. Försök med ångturbinlok slog mindre väl ut. När eldrift infördes vid några lokala järnvägar användes spårvagnsliknande motorvagnar. Tyngre motorvagnar för lokaltåg kom på 1930-talet. Elektriska lokomotiv användes inom

(77 av 550 ord)

Bana och spår

När Köping–Hults Järnväg byggdes 1856 användes s.k. U-räl av engelsk typ (rälen hade en profil som liknade ett uppochnedvänt U); även om Sverige var rikt på järnmalm så kunde man ännu inte valsa

(33 av 234 ord)

Tågfärjor

Sveriges första tågfärjeförbindelse med utlandet var leden Helsingborg–Helsingør som öppnades 1892 med den danska

(14 av 95 ord)

Elektrifieringen

Tidigt diskuterades eldrift vid de svenska järnvägarna, främst av ekonomiska skäl eftersom stenkolsimporten var dyr. Den första elektrifierade

(18 av 124 ord)

Förstatligandet av de enskilda järnvägarna

Tidigt insåg man att statens järnvägsnät borde kompletteras med vissa privatbanor, som tillsammans med av staten byggda linjer skulle bli bärkraftigare enheter. Därför gjordes de övertaganden som

(27 av 189 ord)

Järnvägsdöd

Förändringar i omvärlden gör att man lägger ned järnvägar som en gång behövts. Även i detta avseende blev Frykstadbanan (Sveriges ”första” järnväg) först i

(24 av 170 ord)

Järnvägsrenässans

Efter de omfattande nedläggningarna under 1950–70-talen fanns anledning att tvivla på en framtid för järnvägen i Sverige och på många andra håll i västvärlden. Emellertid kom järnvägen att få ett oväntat uppsving, dels på grund av utländsk påverkan vad gäller snabbtåg, dels på grund av den alltmer intensiva miljödebatten som visade på växande problem med växande vägtrafik. Inom politiken började man diskutera

(62 av 437 ord)

Utlandet

(1 av 1 ord)

Storbritannien och kontinenten

England brukar anses som järnvägarnas födelseland, men man hade redan under antiken upptäckt järnvägens princip, dvs. det släta hjulets ringa friktion mot en slät bana. ”Järnvägarna” bestod då av stenblock med plan yta, ibland med inhuggna spår för att styra vagnarna. Systemet föll sedan i glömska och kom åter till användning först under 1500-talet då små hjulförsedda vagnar på träspår användes i gruvor och industrier såväl på kontinenten som på brittiska öarna. De första järnvägarna för transporter ovan jord kom

(80 av 580 ord)

Norden

Den första järnvägen med nordisk anknytning var linjen Altona–Kiel, som när den öppnades 1844 låg i det då danska Holstein (nu

(21 av 145 ord)

Ryssland

Den första järnvägen i Ryssland öppnades 1837 mellan Sankt Petersburg och Tsarskoje Selo (nuvarande Pusjkin) och

(16 av 112 ord)

Nord- och Sydamerika

I USA planerades järnvägar redan på 1820-talet, och några enklare hästbanor byggdes också. Den första järnvägen av större betydelse blev Baltimore & Ohio Railroad Company, som öppnade sträckan Baltimore–Elicotts Mill (nu Elicott City) för allmän trafik 1830. Därefter gick det undan; USA var ett land i stark utveckling och redan 1840 hade man 4 500 km järnväg och 1860 50 000 km. Järnvägar

(61 av 434 ord)

Asien

Järnvägarna i Asien infördes ofta av europeiska intressen, t.ex. i Indien (1853) av britterna, i Mellanöstern

(16 av 114 ord)

Afrika

I Nordafrika finns ett sammanhängande normalspårigt järnvägsnät, uppbyggt av de brittiska

(11 av 44 ord)

Australien

Den första järnvägen med lokdrift, Melbourne–Hobs Bay, öppnades 1854. Järnvägarna byggdes av

(12 av 83 ord)

Medverkande

  • Christer Engström
  • Lars Olov Karlsson
  • Lennart Améen

Litteraturanvisning

Lars Berggrund & Sven Bårström, De första stambanorna (2014);
Sven Bårström & Lars BerggrundDen svenska järnvägen (2012);
Mikael NybergDet stora tågrånet (2013);
Statens Järnvägar 1856–1906: Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning 1–4, utgiven av Järnvägsstyrelsen (1906);
Svenska järnvägsföreningen 1876–1926: Minnesskrift 1–4 (1926);
Sveriges järnvägar hundra år: SJ 1856–1956, utgiven av Kungl. järnvägsstyrelsen (1956);
K.W. Gullers, Statens Järnvägar 125 år (1981);
Järnvägen 150 år, utgiven av Informationsförlaget & Banverket (2005);
Jane's World Railways, utgiven årligen av Jane's Transport Data;
Klart spår, utgiven av Svenska Järnvägsfrämjandet;
Tåg, utgiven av Svenska Järnvägsklubben;
Samlingsportalen, www.samlingsportalen.se.
Källangivelse
Nationalencyklopedin, järnväg. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/järnväg