kakao (förspanskning av nahuatl cacáua, av cacáuatl ’kakaobönor’), Theobroʹma cacaʹo, art

(11 av 74 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Utseende

Kakaoträdet är uppemot 12 m högt, i odling dock lägre, med bred, kraftigt grenig krona med ovala, helbräddade, ständigt gröna, glänsande och läderartade blad. De små rödgula blommorna

(28 av 188 ord)

Sorter

Man urskiljer flera huvudgrupper av kakaofrukternas bönor, det vill säga frön. Gruppen criollo anses vara allra förnämst, mest delikat och högst prisad. Den har ett lågt innehåll av garvsyra och en smak som är fruktig och bara

(37 av 259 ord)

Beredning

Trädet behöver mycket värme och fuktighet. Kakao odlas i tropiska delar

(11 av 77 ord)

Aktiva ämnen

Kakao innehåller alkaloiden teobromin, som är muskelavslappnande och vars kemiska struktur liknar koffeinets, men som

(15 av 103 ord)

Odling

Kakao förökas såväl med frön som med sticklingar. Plantorna kräver väl

(11 av 70 ord)

Produktion och handel

Kakaoodlingen har sin tyngdpunkt i Afrika, men de afrikanska producentländernas dominerande position har minskat från 75 procent av världsproduktionen 1961–65 till 66 procent 2012. En betydande förskjutning av produktionen har

(30 av 211 ord)

Historik

Kakaon spelade en viktig roll i de centralamerikanska förcolumbiska kulturerna, där kakaodrycken var förbehållen furstar och höga aristokrater. Hos aztekerna fungerade kakaobönorna dessutom som en sorts handelsmynt. Aztekerna drack

(29 av 205 ord)

Medverkande

  • Jan-Öjvind Swahn
  • Olle G. Olsson
  • Ulf Erlandsson

Litteraturanvisning

H. Rubinstein, Chokladboken (svensk översättning 1983).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kakao. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kakao