Iakttagelser på 1850-talet, som t.ex. att den röda färgen blev starkare ju mer kaliumrodanid man satte till en ferrisaltlösning men också starkare ju mer av ett ferrisalt man satte till en kaliumrodanidlösning, aktualiserade Berthollets då halvsekelgamla och nästan bortglömda idé om homogen jämvikt och massverkan. Särskilt stor betydelse för jämviktslärans vidare utveckling fick Berthelots och Saint-Gilles undersökning 1862–63 av alkoholers esterbildning med karboxylsyror och estrarnas hydrolys. Den föranledde Guldberg och Waage att 1864 och 1867 avsevärt modifiera Berthollets jämviktslära. Först

(80 av 819 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Levi Tansjö
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Fysikalisk kemi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kemi/klassisk-kemi/fysikalisk-kemi