(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Den kemiska revolutionen

En omvälvning, jämförbar med den som astronomi och mekanik hade undergått under 1600-talet, inträffade i kemi på 1780-talet i vad som brukar kallas den kemiska revolutionen. Den genomfördes av Lavoisier och hade som bakgrund de helt nya rön om gaser vilka under de närmast föregående årtiondena hade gjorts av bl.a. Joseph Black, Cavendish, Priestley

(54 av 385 ord)

Tiden 1800–1850

Berthollet framlade 1803 en ny affinitetslära, byggd på antagandet att den kraft som driver två ämnen att förenas är proportionell mot deras massor. Om en reaktion av typen A+BC ⇒ AC+B sker i lösning borde då, menade han, jämvikt inträda när A attraherar den del av C, som är bunden till B med samma kraft som B attraherar den del av C, som är bunden till A. I hans på denna idé skapade teori för kemisk affinitet utgjorde massverkan och homogen jämvikt

(80 av 733 ord)

Tiden 1850–1900

Atomteorins stora genombrott kom sedan Cannizzaro 1858 hade dragit en skarp skiljelinje mellan begreppen atom och molekyl och lagt Avogadros hypotes till grund för atom- och molekylviktsbestämningar ur gastätheter. Först därmed

(31 av 218 ord)

Organisk kemi

Valensläran blev tillämpbar på organiska föreningar sedan Kekulé och Couper 1858 oberoende av varandra hade tillskrivit kolatomen valenstalet fyra och egenskapen att kunna använda en eller flera av sina valenser till att binda andra kolatomer. Couper införde metoden att i formler för organiska föreningar förena Berzelius atomsymboler med streck. Butlerov hävdade att dessa formler återspeglade huvuddragen i molekylernas faktiska arkitektur eller ”struktur” och vann gehör för sin 1861 uttalade uppfattning

(70 av 494 ord)

Oorganisk kemi

När Bunsen och Kirchhoff 1859 införde spektroskopi som analysmetod hade inte något nytt grundämne upptäckts sedan 1844 (rutenium). Med den nya metoden upptäcktes cesium 1860, rubidium 1861, tallium 1861 och indium 1863, och därmed uppgick antalet kända element till 63 (didym inräknad). Spektroskopi spelade en viktig roll också vid upptäckten av gallium 1875, av en rad sällsynta jordartsmetaller på 1880-talet och av ädelgaserna på 1890-talet. Vid sekelskiftet 1900 var 82 grundämnen kända och deras relativa atomvikter noggrant bestämda.

Valensläran innebar

(80 av 629 ord)

Fysikalisk kemi

Iakttagelser på 1850-talet, som t.ex. att den röda färgen blev starkare ju mer kaliumrodanid man satte till en ferrisaltlösning men också starkare ju mer av ett ferrisalt man satte till en kaliumrodanidlösning, aktualiserade Berthollets då halvsekelgamla och nästan bortglömda idé om homogen jämvikt och massverkan. Särskilt stor betydelse för jämviktslärans vidare utveckling fick Berthelots och Saint-Gilles undersökning 1862–63 av alkoholers esterbildning med karboxylsyror och estrarnas hydrolys. Den föranledde Guldberg och Waage att 1864 och 1867 avsevärt modifiera Berthollets jämviktslära. Först

(80 av 817 ord)

Medverkande

  • Levi Tansjö
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Klassisk kemi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kemi/klassisk-kemi