kloʹster (ytterst av latin clauʹstrum ’lås’, ’regel’, ’stängt rum’, ’innesluten plats’,

(11 av 51 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Kristna kloster

(1 av 1 ord)

Allmänt

Kloster finns i romersk-katolska kyrkan och i ortodoxa kyrkor (också bland kopter och syrisk-ortodoxa). Det finns också ett mindre antal evangeliska kloster. Klostren är i allmänhet cenobitiska (av grekiska koinoʹs biʹos ’gemensamt liv’), vilket innebär att man bor, firar gudstjänst, äter och arbetar tillsammans. Det finns också (t.ex. på berget Athos i

(52 av 367 ord)

Liv och verksamhet

Klosterlivets syfte är att leda fram till en fördjupad gemenskap med Gud, och de olika klosterreglerna syftar alla till detta mål. Askes och lydnad ses som medel för detta och inte som självändamål. Celibatets syfte är att

(37 av 260 ord)

Klosterreformer

Klostrens snabba utbredning och deras integration i det feodala samhället gjorde det nödvändigt

(13 av 88 ord)

Klostrens ekonomi

De västerländska klostrens ekonomi blev under tidig medeltid baserad på jordinnehav. Under 700–1100-talen kom en stor del av jorden i klostrens ägo. Kungar med stark religiös förankring kunde ge omfattande förläningar och adeln gav rikliga

(35 av 243 ord)

Efter medeltiden

Reformationen, både den lutherska och den kalvinska, tog avstånd från alla former av kloster och ordensliv med motiveringen att den kristna kallelsen

(22 av 152 ord)

Kloster i Sverige

(1 av 1 ord)

Medeltiden

Kloster kom till Sverige vid samma tid som Cisterciensorden expanderade (1100-talet); de

(12 av 83 ord)

Klostrens ekonomi

De svenska lantklostrens viktigaste inkomstkälla var avkastning från deras jordegendomar, som tillfallit dem genom donationer, köp eller förpantning. De

(19 av 129 ord)

Efter 1595

Sedan Vadstena kloster stängts var kloster förbjudna i Sverige, och först under 1920-talet började Birgittinsystrarna

(15 av 101 ord)

Utomkristna kloster

Buddhismen har såsom utpräglad munkreligion kloster inom hela sitt spridningsområde i Asien. De är lokalt olika utgestaltade. Buddhismens klosterliv

(19 av 130 ord)

Medverkande

  • Carl-Martin Edsman
  • Lars-Arne Norborg
  • Per Beskow
  • Rune Bunte

Litteraturanvisning

”Monastery”, The Encyclopedia of Religion ( 1987);
P.F. Anson, The Call of the Cloister ( 2:a upplagan 1964;
om anglikanska kloster); S.-E. Brodd, Evangeliskt klosterliv i Sverige ( 1972);
C. Broomé & C. Cottin, I kyrkans mitt: Kloster, ordnar och kongregationer ( 1989);
D.J. Chitty, The Desert a City ( 1966);
E. Cinthio (utgivare), Skånska kloster ( 1989);
G.G. Coulton, The Medieval Village ( 1925;
nyutg. 1989); C.H. Lawrence, Medieval Monasticism ( 2:a upplagan 1989);
J. Leclercq, L’Amour des lettres et le désir de Dieu ( 1957;
engelsk översättning The Love of Learning and the Desire for God, 2:a upplagan 1974);
L.-A. Norborg, Storföretaget Vadstena kloster ( 1958);
R.H. Snape, English Monastic Finances in the Later Middle Ages ( 1926).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kloster. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kloster