Kuba [spanskt uttal kuʹβa], Cuba, stat i Västindien; 110 861 km2, 11

(12 av 88 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Kubas huvudö består främst av ett småkuperat lågland, men i väster reser sig Guaniguanicobergen och i sydöst genomdras ön av den alpinska

(22 av 153 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Kuba är långsträckt och har en svag bågform, i likhet med den ökedja den ingår i, Stora Antillerna.

Bergsområden upptar endast en fjärdedel av ytan, även om ön med sin sydligaste del ingår i den alpina bergskedjezon som från Hispaniola i öster fortsätter västerut och träffar Centralamerika i höjd med norra Honduras och västra Guatemala och går vidare mot Mexiko. Bergskedjan på Kuba sträcker sig utmed södra kusten i

(69 av 489 ord)

Klimat

Kuba ligger strax söder om norra vändkretsen och därmed i den tropiska klimatzonen. Det ligger också ganska nära den subtropiska högtryckscellen i

(22 av 154 ord)

Växt- och djurliv

Floran är mycket rik. Det finns cirka 6 000 arter kärlväxter, varav 270 arter orkidéer, 500 arter ormbunksväxter, 40 arter kaktusar och 80 arter palmer. Den i tropikerna som

(29 av 193 ord)

Naturskydd

Det fanns 2010 flera naturskyddade områden i Kuba. Av dessa var

(11 av 28 ord)

Befolkning

Demografiskt avviker Kuba på flera sätt från andra latinamerikanska stater. Genom familjeplanering hålls födelsetalet lågt. Dödstalet är också lågt, vilket sammanhänger både med en god hälso- och sjukvård och med befolkningens åldersfördelning.

78 procent av befolkningen bor i städer. Landsbygdens spridda smågårdar (bohíos) ersätts alltmer

(45 av 308 ord)

Språk

Officiellt språk och modersmål för hela befolkningen är spanska.

(9 av 9 ord)

Religion

Det finns inga tillförlitliga källor för antalet trossamfund och mängden medlemmar i dessa. Kristendomen, som i dag omfattar uppskattningsvis 60 procent av kubanerna etablerades 1512 av spanska dominikanpräster. Katolska kyrkan legitimerade den spanska kolonialmaktens utrotning av de inhemska religionerna liksom att många

(42 av 289 ord)

Utbildning

Kuba är det land i Latinamerika som satsat mest på utbildning. Cirka 13 procent av statsbudgeten går till utbildning vilket är högst i världen. Höjning av den allmänna utbildningsnivån har skett etappvis efter revolutionen 1959. Genom en omfattande alfabetiseringskampanj 1961 utrotades i stort sett analfabetismen. Samtidigt inrättades vuxenskolor över hela landet, inte minst på landsbygden.

(55 av 390 ord)

Sociala förhållanden

Den kubanska revolutionen förknippas med framför allt de satsningar som gjorts på det sociala området. Bland annat ledde en omfattande jordreform på 1960-talet till att levnadsvillkoren på den starkt eftersatta landsbygden förbättrades. Genom flera fördelningspolitiska åtgärder

(36 av 256 ord)

Näringsliv

Efter revolutionen 1959 blev Kuba alltmer beroende av dåvarande Sovjetunionen. 1972 blev landet medlem av de socialistiska staternas ekonomiska samarbetsorgan SEV (COMECON).

Mellan 1975 och 1990 var Kubas ekonomiska strategi upplagd efter planhushållningsprinciper med femårsplaner som var integrerade med övriga SEV-medlemmars. Sovjetunionen köpte framför allt kubanskt socker till överpris i utbyte mot ekonomiskt och militärt stöd.

Efter Sovjetunionens sammanbrott 1991 skedde en långsam omdaning av Kubas ekonomi mot marknadshushållning. Mellan 1990 och 1993 sjönk BNP med 35 procent, varför en

(80 av 588 ord)

Jordbruk

Bördig jordmån och lämpligt klimat ger goda odlingsförutsättningar, även om såväl tropiska cykloner som torka tidvis förorsakar svårigheter. Före 1959 bedrevs jordbruket i regel extensivt på stora gods, huvudsakligen sockerplantager ägda av amerikanska företag. Efter revolutionen förstatligades dessa, och det privata jordinnehavet (totalt cirka 10 procent av

(47 av 334 ord)

Skogsbruk

I provinsen Pinar del Río längst i väster samt inom öns

(11 av 43 ord)

Fiske

Kuba har satsat på en utveckling av fisket, bland annat genom

(11 av 59 ord)

Mineral

Kubas mineraltillgångar är främst koncentrerade till landets östra delar. Här finns

(11 av 55 ord)

Energi

Kubas energiförsörjning baseras till stor del på oljeimport från Venezuela. Värmekraftverk

(11 av 58 ord)

Industri

Efter revolutionen 1959 byggde Kuba upp en industriproduktion med hjälp från Sovjetunionen och övriga öststater. Tillverkningsindustrin koncentrerades främst till Havannaområdet och till Santiago de Cuba. Provinshuvudstäderna, till exempel Santa

(29 av 201 ord)

Utrikeshandel

USA:s blockadpolitik efter 1960 medförde att Kubas handel nästan uteslutande riktades mot Sovjetunionen och Östeuropa. Fram till 1990 avsattes 3/4 av Kubas export på den sovjetiska marknaden, och Sovjetunionen svarade samtidigt för 2/3 av Kubas import, främst bestående av livsviktiga oljeleveranser och maskiner till

(44 av 312 ord)

Kommunikationer

Både väg- och järnvägsnäten är väl utvecklade. Järnvägen används främst för godstransporter. De nationella linjerna uppgår

(16 av 113 ord)

Massmedier

Dagstidningsspridningen i Kuba är förhållandevis stor. De flesta tidningarna ägs direkt eller indirekt av den kubanska staten. Granma (grundad 1965), Juventud Rebelde (grundad 1965) och Trabajadores (grundad 1970)

(28 av 196 ord)

Statsskick och politik

Kubas första författning efter revolutionen antogs 1976 och fastslog att landet är en socialistisk stat där kommunistpartiet utgör den högsta politiska makten i samhället

(24 av 171 ord)

Statsskick

Nationalförsamlingen, eller Folkmaktens nationalförsamling som den formellt heter, har den lagstiftande makten. Dess 470 ledamöter väljs i direkta val vart femte år.

Nationalförsamlingen väljer presidenten, som utses

(27 av 187 ord)

Politisk bakgrund

Kommunistpartiet (Partido Comunista de Cuba, PCC), bildades först sex år efter revolutionens seger. Det första steget var en samordningsorganisation,

(19 av 129 ord)

Politik

Först tio år efter kommunistpartiets bildande hölls den första partikongressen. Därefter har kongresser hållits i stort sett vart femte år. Mellan femte och sjätte kongressen gick det 14 år. När den sjätte kongressen hölls 2011 var Fidel Castro sjuk och Raúl Castro hade tagit över som president. Under kongressen lanserade Raúl Castro sina förslag

(54 av 384 ord)

Rättsväsen

Revolutionen har inte brutit den rättsliga kontinuiteten, utan ett antal förrevolutionära lagar är alltjämt gällande, bl.a.

(16 av 114 ord)

Mänskliga rättigheter

Den kommunistiska revolutionen och det auktoritära styre som Fidel Castro inledde 1959 (se Historia) lever i högsta grad vidare i den kubanska regimens politik. Social rättvisa är alltjämt målet för det ekonomiska och politiska systemet (se Sociala förhållanden) samtidigt som Kuba vidmakthåller sin position som det enda landet i Latinamerika som förhindrar i stort sett alla former av

(58 av 414 ord)

Försvar

Försvaret skars ned markant vid kalla krigets slut 1991, och utlandsstationerade förband i bl.a. Angola togs hem. Försvaret bygger numera på selektiv värnplikt med en

(25 av 178 ord)

Litteratur

Vid 1800-talets början var José María Heredia under ett kort, stormigt liv engagerad i Kubas strävanden mot en frigörelse från Spanien. Han levde tidvis i exil. Hans poesi inleder romantiken på Kuba. Denna fick sin

(35 av 246 ord)

Drama och teater

En teatertradition skapades i Kuba vid 1900-talets början och förstärktes genom tillkomsten av Teatro

(14 av 99 ord)

Film

Kuba hörde till pionjärerna inom den latinamerikanska filmproduktionen. Före revolutionen 1959 producerades ca 80 långfilmer, mestadels melodramer. Den första långfilmen ”Manuel García” (”El Capitán Mambí y Libertadores o guerrilleros”) gjordes 1913 av den tidiga stumfilmstidens dominerande regissör Enrique Díaz Queseda (1882–1923).

Först efter revolutionen fick dock filmproduktionen en konstnärlig betydelse med internationellt

(52 av 368 ord)

Konst

Den kubanska bildkonsten är relativt ung och visar stark påverkan av västerländska strömningar. Målaren och tecknaren Eduardo Abela

(18 av 128 ord)

Arkitektur

Kuba blev en mötesplats för kolonial handel och en scen för konfrontationer mellan kolonialmakterna. Arkitekturen på 1500- och 1600-talen präglades av olika

(22 av 154 ord)

Musik

Genom sitt geografiska läge och sitt under lång tid rika och

(11 av 54 ord)

Folk- och populärmusik

Den kubanska musiken har vuxit fram i ett samspel mellan spanska och afrikanska drag. Bidraget från ursprungsbefolkningen begränsar sig till instrumenten maracas och eventuellt güiro (gurka). Det afrikanska arvet är tydligast i santeríamusiken, med rötter i yorubakulturen i nuvarande Nigeria.

Den kultiska sången ackompanjeras främst av timglasformade batá-trummor. Folken av bantuursprung har främst bidragit med tumbadoras (congatrummor). Det spanska inflytandet märks tydligast i punto guajiro, en ofta improviserad text, sjungen till bland annat gitarr och den gitarrliknande tres. En

(79 av 590 ord)

Klassisk musik

Den första betydande kompositören, Estéban Salas (1725–1803), var verksam som kapellmästare vid katedralerna i Santiago de Cuba

(17 av 117 ord)

Dans

Kubas dans och dansmusik, där afrikanskt, spanskt och även franskt inflytande

(11 av 75 ord)

Förhistoria

Kuba och de andra större öarna i Antillerna blev föremål för

(11 av 64 ord)

Historia

Christofer Columbus landsteg 27 oktober 1492 på Kuba, vars namn är en förkortning av namnet på taíno, Cubanacán. Ön befolkades då av urfolk (siboney, arawak och taíno). Den spanska erövringen inleddes

(31 av 213 ord)

Vägen mot självständighet

Frihetssträvandena gjorde sig gällande också i Kuba under 1800-talets förra hälft, men majoriteten av överklassen var fortfarande lojal mot Spanien. Situationen blev kritisk på 1860-talet, då de spanska myndigheterna avvisade alla samförstånds- och reformförsök. Carlos Manuel Céspedes (1819–74) inledde i oktober 1868 ett uppror mot Spanien. Kriget

(47 av 332 ord)

Kommunistisk revolution

En ung advokat, Fidel Castro, iscensatte 26 juli 1953 ett misslyckat angrepp mot Moncadakasernen i Santiago de Cuba. Många unga revolutionärer miste livet, medan bland andra Castro tillfångatogs. Han förvandlade rättegången mot sig till en rättegång mot Batistas regering, landsförvisades 1955 men återvände med lustjakten Granma till Kuba i december 1956 med ett åttiotal kamrater, bland dem Ernesto ”Che” Guevara. (Kubas största dagstidning fick senare namn efter båten.) Då inleddes det gerillakrig som, tillsammans

(74 av 526 ord)

Gradvisa politiska reformer

Redan före Sovjetunionens sammanbrott tog Fidel Castro avstånd från den reformprocess som då pågick där. Men Sovjetblockets fall ledde till ekonomisk kollaps som tvingade fram en viss ekonomisk öppning. ”Arbete för egen räkning” tilläts inom vissa områden och satsningen på turism från väst innebar utländska investeringar. Militären blev via företagsgruppen Gaesa landets största företagare. Dollarinkomsterna från turismen höll ekonomin flytande, men innebar också, precis det regimen varit rädd för, en viss social uppluckring.

Även relationen med kyrkan förändrades, vilket bekräftades

(80 av 801 ord)

Medverkande

  • Anders Jönsson
  • Anna Greta Ståhle
  • Arne Jakobsson
  • Claes Brundenius
  • Curt Dahlgren
  • Erik Magntorn
  • Germán Perotti
  • Göran Andersson
  • Göran G. Lindahl
  • Ingvar Svanberg
  • Jan Ovesen
  • Jan von Konow
  • Jessica Christoffersen
  • Johan Schmidt
  • Johanna Broman Åkesson
  • Kjell A. Johansson
  • Lars Magnus Hedin
  • Lars Palmgren
  • Lars Åhlander
  • Mauricio Rojas
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Noel Broadbent
  • Pedro van der Lee
  • Ragnar Hall
  • Sven Behrens
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors

Litteraturanvisning

Natur:
A. Smith, Flora de Cuba 1–5 & supplement (1946–69).
Befolkning och etnografi
M.C. Forte (utgivare), Indigenous Resurgence in the Contemporary Caribbean: Amerindian Survival and Revival (2006).
Utbildning:
M. Carnoy (utgivare), Schooling in a Corporate Society (2:a upplagan 1975).
Statsskick och politik:
M. Azicri, Cuba: Politics, Economics and Society (1988);
E. Björklund, Kuba – Antillernas pärla (1984);
A. Valladares, Där allt hopp var ute: Mina år i Castros fängelse (svensk översättning 1988).
Litteratur:
J.A. Goytisolo, Nueva poesía cubana (1972);
R.D. Souza, Major Cuban Novelists (1976);
L. Söderberg (utgivare), Kubas poeter drömmer inte mer (1969);
C. Vitier, Cincuenta años de poesía cubana (1902–1952) (1952).
Drama och teater:
R. Leal, Breve historia del teatro cubano (1980).
Musik:
A. Carpentier, La música en Cuba (1979);
A. León, Música folklórica cubana (1964).
Historia:
Aviva Chomsky, A History of the Cuban Revolution (2011);
J. Habel, Cuba: The Revolution in Peril (1991);
F.W. Knight, Slave Society in Cuba During the Nineteenth Century (1970);
Björn Kumm, Fidel Castro (2011);
R.F. Smith (utgivare), Background to Revolution (1966);
K.L. Stoner, From the House to the Streets: The Cuban Woman’s Movement for Legal Reform, 1898–1940 (1991).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Kuba. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kuba