kvantmekanik, kvantteori, kvantummekanik, kvantumteori, teorin för det system av naturlagar som har upptäckts vid studiet av mikroskopiska system som molekyler, atomer, atomkärnor och elementarpartiklar. Förleden kvant- syftar på det faktum att bundna

(32 av 224 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Experiment med ljus och spalter

Sänder vi vanligt ljus mot en fotografisk plåt svärtas denna mer eller mindre jämnt. Mycket tunt ljus svärtar korn än här och än där på plåten. Med monokromatiskt (enfärgat) ljus blir alla kornen nästan lika mycket svärtade, och de ändrar sig inte då ljuset tunnas ut. I stället svärtas färre korn på

(52 av 368 ord)

Begreppet fas

För att beskriva detta och många liknande experiment har man infört den kvantteoretiska fasen. Vi vänder oss igen till bild 1a och tänker oss att vi gör samma experiment om och om igen och får en sannolikhetsfördelning för fotonträffar på plåten. Vi koncentrerar oss på

(45 av 318 ord)

Vågfunktionen

När man sätter samman de två vågorna i bild 1 erhåller man inte bara en sannolikhetstäthet c2 utan också en ny fasvinkel w i varje rumspunkt ovanför den övre skärmen (bild 2). Sammantagna brukar sannolikhetstäthetens och

(36 av 258 ord)

Obestämdhetsrelationen

Den partikel man mäter på försvinner i detektorn, och mätanordningarna för att mäta läge och vågtal är helt olika. Man kan därför inte mäta

(24 av 171 ord)

Schrödingerekvationen

Linjära operatorer spelar en framträdande roll inom kvantmekaniken. Glasskivan i bild 1b fungerar som en sådan. Definitionen av en linjär operator är att den omvandlar varje vågfunktion till en ny vågfunktion på ett sådant sätt att multiplikation av den gamla sannolikhetstätheten med ett konstant tal åstadkommer att den nya tätheten multipliceras med samma tal samt att addition av ett konstant tal till den gamla fasen åstadkommer att den nya fasen ökas med samma tal.

(74 av 524 ord)

Rotation och spinn

I allmänhet är vågfunktionen beroende inte bara av läget i det vanliga rummet, eftersom mikrosystem kan ha flera frihetsgrader. Sådana är bl.a. rotationer runt olika axlar. Det faktum att rummet är

(31 av 221 ord)

Kvantstatistik

Partiklar av samma slag är identiskt lika i kvantmekaniken. Ett byte mellan två partiklar kan därför som enda effekt

(19 av 129 ord)

Filosofiska grundvalar och paradoxer

Kvantmekanikens filosofiska grundvalar har varit flitigt diskuterade sedan Niels Bohr formulerade dem i mitten av 1920-talet. Mycket intresse har riktats mot olika ”paradoxer”. De bäst kända är Schrödingers katt, våg–partikeldualismen och Einstein–Podolsky–Rosen-paradoxen (EPR-paradoxen).

I Schrödingers katt tas frågan upp

(39 av 274 ord)

Medverkande

  • Bertel Laurent

Litteraturanvisning

P.A.M. Dirac, The Principles of Quantum Mechanics ( 4:e upplagan 1958);
R.P. Feynman m.fl., The Feynman Lectures on Physics 3 ( 1965);
H.R. Pagels, Den kosmiska koden ( svensk översättning 1986);
J.C. Polkinghorne, The Quantum World ( 1984).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kvantmekanik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kvantmekanik