Lappland, landskap i Norrland. Det gränsar i väster till Norge (Nordland och Troms og Finnmark fylken), i nordöst till Finland

(20 av 136 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Lappland saknar tillgång till kust och är i huvudsak högland, i väster fjäll och i öster platå. Omkring 47 % ligger högre än 500 m ö.h.

Fjällområdet är en del av den skandinaviska fjällkedjan, som tillhör den kaledoniska bergskedjebildningen från ordovicium–devon. Fjällkedjan innefattar en inre västlig högfjällszon med alpina former, omgiven av lågfjällszoner på vardera sidan. De stora dragen i fjällkedjans topografi

(62 av 428 ord)

Klimat

Genom sitt läge har Lappland ett kalltempererat fuktigt klimat av kontinental

(11 av 60 ord)

Växtliv

De förhärskande vegetationstyperna i de östra och de inre delarna av Lappland är skog och myrmarker. Tallhedarna har mattor av kråkbär, lingon, ljung och mjölon samt olika lavarter. I granskogarna domineras markens mattor av blåbär. De stora myrkomplexen hyser starrar och

(41 av 287 ord)

Djurliv

Lappland utgörs av högboreala till arktiska områden, men många av de vanligaste djurarterna här är utbredda i hela Sverige och ofta långt söderut i Europa. En rad arter har i Sverige emellertid sin huvudförekomst i Lappland; det gäller främst alla utpräglade fjällarter (se fjällfauna) men

(45 av 315 ord)

Kulturlandskap

Inre Norrland brukar stundom framhållas som Sveriges sista naturlandskap. Synsättet döljer det faktum att området sedan förhistorisk tid utnyttjats av

(20 av 141 ord)

Dialekter

Se Västerbottens län och Norrbottens län samt tornedalsfinska och samiska.

(10 av 10 ord)

Transkription med grov beteckning

Då hadd ve basstu så ve törrke åsse törkesse nä åsse sållesse korne åsse va ... maLa dem e. Å maLa då se dem hadd brömjöLe å grötmjöLe

(28 av 190 ord)

Översättning

Då hade vi en bastu så vi torkade och så torkades det och så sållades kornet och så malade de det. Och malade då,

(24 av 167 ord)

Ortnamn

Se Västerbottens län och Norrbottens län.

(6 av 6 ord)

Näringsliv (i ekonomisk-historiskt perspektiv)

Arkeologiska fynd har visserligen visat att Lappland varit befolkat sedan stenåldern, men först under 1500-talet etablerades en fast bebyggelse. På grund av naturförhållandena fann den tidigare befolkningen sin

(28 av 199 ord)

Konst

Samernas ornamentala utsmyckningar på bruksföremål och figurativa motiv på trummor är de tidigaste konstföremålen från Lappland och många av de gamla mönstren lever ännu kvar (jämför samisk konst).

Lappländska miljöer har avbildats i reseskildringar från 1500-talet och framåt. Under det sena

(41 av 286 ord)

Arkitektur

Lappland har fått fast bebyggelse senare än något annat svenskt landskap. Kyrkorna var före 1900-talet den enda stora byggnadsuppgiften, och trä har in i nutiden förblivit det helt dominerande byggnadsmaterialet. Äldst av

(32 av 223 ord)

Musik

Lapplands musikliv och musikhistoria tillhör framför allt det folkliga utövandet. Allra mest särpräglad är den lapska jojken (se samisk musik

(20 av 136 ord)

Folkkultur

I Lappland finns, förutom samisk folkkultur (se samer), både finsk och svensk. Nybyggarkulturen, som från 1600-talet var på frammarsch längs älvdalarna in mot fjällbygderna i

(25 av 173 ord)

Lappland i litteraturen

Redan Vergilius och Tacitus skrev om Ultima Thule, och Saxo Grammaticus skildrade på 1200-talet Lappia och den lapska befolkningen. Även andra namnkunniga personer har behandlat Lapplands särart, ofta efter egna resor i landskapet: Olaus Magnus i ”Historia de gentibus

(39 av 276 ord)

Förhistoria

Lappland karakteriseras arkeologiskt av tusentals fångstboplatser vid sjöar, älvar och talrika grupper av härdar i skogen nära våtmarker och vattendrag. De äldsta boplatsfynden, från tiden strax efter isavsmältningen (ca 7000–6000 f.Kr.), har paralleller i mellersta Norrland men även i öster och norr. Av fynden att döma har människor invandrat

(49 av 348 ord)

Historia

I början av historisk tid var Lappland befolkat av olika folkgrupper. Samerna var den största, men där fanns även nordiska och östliga inslag. Från 800-talet till 1100-talet företog kväner expeditioner till Lappland, bl.a. för att jaga och kräva tribut. De efterföljdes av handelsmän, birkarlar, som hade handels- och skatterätt i bestämda områden, historiskt kända som Pite,

(56 av 395 ord)

Medverkande

  • Anders Åman
  • Barbro Werkmäster
  • Carl Olov Sommar
  • Evert Baudou
  • Gunnar Johanson-Thor
  • Gunnar Ternhag
  • Jan von Konow
  • Kjell Lundholm
  • Martin Fritz
  • Mats Widgren
  • Olle G. Olsson
  • Phebe Fjellström
  • Sven Behrens
  • Ulf Gärdenfors

Litteraturanvisning

Natur:
Fåglar i Norrbotten 1982–;
Norrbottens Natur 1944–;
K. Curry-Lindahl (utgivare), Natur i Lappland 1–2 (1963);
M. Lindström m.fl.,Sveriges geologi från urtid till nutid (1991);
O. Melander, Former i fjällen (1984).
Kulturlandskap:
N. Arell, Rennomadismen i Torne lappmark (1977);
K.Å. Aronsson, Forest Reindeer Herding A.D. 1–1800 (1991);
E. Bylund, Koloniseringen av Pite lappmark till och med år 1867 (1956);
F. Hultblad, Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken (1968).
Konst:
B.-M. Andrén, Konsten i Kiruna: Patriarkalism och nationalromantik 1900–1914 (1989);
R. Tham, Lappland och Tornedalen i konsten: Landskapsvyer 1799–1910 (1989).
Arkitektur:
”Övre Norrlands kyrkor”, Bebyggelsehistorisk tidskrift 1991;
L. Brunnström, Kiruna – ett samhällsbygge i sekelskiftets Sverige 1–2 (1980–81).
Musik:
L. Hedström & S. Lindqvist, Folkmusiken i Norrbotten (1990);
K. Gunnar A. Karlsson & S. Burman (utgivare), Slatta fra Wästerbotten (1987);
Bengt Martinsson, Folkmusik och folkliga danser i Norrbottens län (1968);
M. Sjögren (utgivare), Folkmusik i Pitedalen (1978).
Folkkultur:
Å. Campbell, Från vildmark till bygd (1948; faksimilupplaga 1982).
Förhistoria:
K.Å. Aronsson, Forest Reindeer Herding A.D. 1–1800 (1991);
E. Baudou, Norrlands forntid: Ett historiskt perspektiv (1992).
Historia:
G. Westin (utgivare), Övre Norrlands historia 1–4 (1962–74).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Lappland. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lappland