Litauen, stat vid Östersjön; 65 300 km2, 2,8 miljoner invånare (2017). Litauen gränsar i norr

(14 av 106 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Jan von Konow
  • Örjan Sjöberg

Inledning

Litauen består i huvudsak av ett lågt liggande kulligt slättområde, synnerligen rikt på sänkor och sjöar. Bland floderna är Nemunas med bifloder den

(23 av 160 ord)
  • Författare:
  • Anders Jönsson

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Litauen är i huvudsak ett lågt liggande slättområde, täckt med ett tjockt moränlager. Berggrunden utgörs av sedimentära bergarter och har ganska liten betydelse för topografins

(25 av 178 ord)

Klimat

I klimatiskt avseende utgör Litauen ett övergångsområde mellan ett mildare, maritimt betonat klimat i väster och

(15 av 103 ord)
  • Författare:
  • Johan Warell
  • Sven Behrens

Växt- och djurliv

Av de tre baltiska länderna är Litauen det mest tättbefolkade och uppodlade med minst natur. Skogar upptar cirka en tredjedel av ytan men är starkt påverkade av skogsbruk och andra mänskliga aktiviteter, gammelskog är sällsynt.

I nordöstra Litauen ligger nationalparken Aukštaitija med många mindre sjöar i ett skogslandskap dominerat av tall. Bland växterna märks orkidéerna skogsfru

(56 av 395 ord)
  • Författare:
  • Magnus Sylvén

Befolkning

Mellan 1991 och 2017 minskade Litauens befolkning med 800 000 miljon invånare, från 3,7 miljoner till 2,8 miljoner. Alltsedan 1994 har födelsetalen varit negativa, och enligt officiella

(26 av 180 ord)
  • Författare:
  • Örjan Sjöberg
  • Arne Bengtsson

Språk

Statsspråket i Litauen är litauiska. Ca 3,5 miljoner människor i Litauen och ca 600 000 utanför Litauen har litauiska som modersmål.

När

(21 av 147 ord)
  • Författare:
  • Baiba Kangere

Religion

Litauerna var en av de sista folkgrupperna i Europa som kristnades. Först 1251, när storfursten Mindaugas lät döpa sig, anslöt sig Litauen till det kristna Europa. Ett litauiskt stift inrättades, underordnat Heliga stolen. Med Mindaugas död

(36 av 251 ord)
  • Författare:
  • Janis Kreslins

Utbildning

De första skolorna i det område som motsvarar dagens Litauen torde ha varit de kyrkskolor som upprättades på 1300-talet. Undervisningen gavs främst på det litauiska rikets kanslispråk, först vitryska och senare polska. Från

(33 av 231 ord)
  • Författare:
  • Örjan Sjöberg

Sociala förhållanden

Litauen är ett av EU:s fattigare länder. Under 2000-talet har landet haft en kraftig ekonomisk tillväxt, med undantag för de sista åren av 00-talet. Välståndet är dock ojämnt fördelat, och trots en växande medelklass fortsätter skillnaderna i levnadsvillkor att vara stora.

Liksom de två andra baltiska staterna var Litauen under den sovjetiska perioden till stor del förskonat

(57 av 406 ord)
  • Författare:
  • Frans af Schmidt
  • Örjan Sjöberg

Myntenhet

Litas var från 1922 myntenhet i det självständiga Litauen men ersattes

(11 av 48 ord)
  • Författare:
  • Bertel Tingström

Ekonomi och näringsliv

Litauens förhållandevis liberala marknadsekonomi fick en relativt stark återhämtning efter finanskrisen 2009 och uppvisade 2011 BNP-tillväxt som var bland EU:s högsta. Med stram finanspolitik har Litauen som mål att gå in i eurozonen 2014. Exporten är grunden för tillväxten, men handelsbalansen har visst underskott.

Åren 2000–08 hade Litauens ekonomi rekordhög tillväxt, tidvis högst i EU. Under den

(57 av 402 ord)
  • Författare:
  • Örjan Sjöberg
  • Arne Bengtsson

Jordbruk

Den överlägset viktigaste grödan i Litauen är vete, men det odlas även raps, korn, potatis, sockerbetor, grönsaker och olika foderväxter. Boskapsskötsel och animalieproduktion har minskat sedan

(26 av 181 ord)
  • Författare:
  • Örjan Sjöberg
  • Arne Bengtsson

Skogsbruk

Omkring 1/3 av Litauens yta täcks av skog (2010), och timmer

(11 av 54 ord)
  • Författare:
  • Örjan Sjöberg
  • Arne Bengtsson

Fiske

Den litauiska fiskeflottans totalfångst var 2009 ca 173 000 ton. Nära 90 procent kom från högsjöfiske, främst

(16 av 113 ord)
  • Författare:
  • Örjan Sjöberg
  • Arne Bengtsson

Råvarutillgångar och energiförsörjning

Litauen är liksom grannlandet Lettland fattigt på industriellt användbara råvaror och mineral samt energitillgångar. Merparten av behovet av metaller måste importeras eller tillgodoses genom återvinning. Byggnadsmaterial i form

(28 av 197 ord)
  • Författare:
  • Örjan Sjöberg
  • Arne Bengtsson

Industri

Oljeraffinaderiet i Mažeikiai är Baltikums största företag och stomme i den litauiska industrin. Det var Sovjetunionens modernaste raffinaderi, som efter Litauens frigörelse delprivatiserades till amerikanska intressen 1999 och som 2006 blev majoritetsägt av polska PKN

(35 av 250 ord)
  • Författare:
  • Örjan Sjöberg
  • Arne Bengtsson

Utrikeshandel

Nära 60 procent av Litauens utrikeshandel sker med övriga EU (2010). Trots detta är Ryska federationen fortfarande den enskilt största

(20 av 142 ord)
  • Författare:
  • Örjan Sjöberg
  • Arne Bengtsson

Transporter

Det geografiska läget har gjort Litauen till ett kommunikationsnav och viktigt transitland för godstransporter, av vilka 60 procent i dag sker på vägarna. Litauen har Baltikums

(26 av 180 ord)
  • Författare:
  • Örjan Sjöberg
  • Arne Bengtsson

Massmedier

Medielandskapet i Litauen har förändrats i grunden sedan landet blev självständigt

(11 av 46 ord)

Internet och mobiltelefoni

Närmare 56 % av hushållen har tillgång till internet i sina hem, men surfning via mobilen blir

(16 av 108 ord)

TV och radio

Radiosändningar inleddes 1926 och TV-sändningar 1957. Det statligt kontrollerade bolaget LRT driver tre radiokanaler och

(15 av 106 ord)

Dagspress och magasin

Den litauiska pressen har genomgått stora förändringar efter självständigheten. Under 1990-talet privatiserades de tidigare statskontrollerade tidningarna och togs

(18 av 126 ord)
  • Författare:
  • Jonas Gruvö

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)
  • Författare:
  • Claes Levinsson
  • Li Bennich-Björkman

Statsskick

Genom självständighetsförklaringen i mars 1990 förklarades den sovjetiska författningen för ogiltig och ersattes tillfälligt med grundlagen från 1938. Litauens nuvarande konstitution antogs genom en folkomröstning i samband med parlamentsvalen i oktober 1992.

Litauen är en demokrati

(36 av 257 ord)

Politik

Mellan 2012–16 leddes Litauen av koalitionsregering med Socialdemokraterna i spetsen, vars partiledare Algirdas Butkevičius var premiärminister. Mandatperioden dessförinnan regerades landet av en mitten–högerregering under ledning av premiärminister Andrius Kubilius från det kristdemokratiska och nationalistiska Hemlandsunionen.

Under ett antal år dessförinnan var det Socialdemokraterna och dess ledare Algirdas

(47 av 331 ord)
  • Författare:
  • Rutger Lindahl
  • Claes Levinsson
  • Li Bennich-Björkman

Rättsväsen

Trots uppnådd självständighet fortsätter man i Litauen att i brist på

(11 av 38 ord)
  • Författare:
  • Ulf Arvidsson
  • Michael Bogdan

Försvar

Försvaret 2004 bygger på selektiv värnplikt med en första tjänstgöring om tolv månader och omfattar ca 12 700 man. Litauen har kommit längst bland de baltiska staterna och eftersträvar NATO-standard

(29 av 206 ord)
  • Författare:
  • Göran Andersson

Litteratur

Litteratur på litauiska, tidigast med religiöst innehåll, uppstod på 1500-talet. Äldst är Mažvydas översättning från 1547 av Luthers katekes. Det skönlitterära skapandet inleddes av Donelaitis, vars realistiska hexameterdikt ”Metai” (”Årstiderna”) utgavs 1818. Under pressförbudet 1864–1904 trycktes böcker och tidningar bl.a.

(40 av 279 ord)
  • Författare:
  • Ingemar Breithel
  • Juozas Lingis

Drama och teater

Den ryska övermakten förbjöd under 1800-talet all teaterverksamhet på litauiska. Likväl tillkom en litauisk teater, som var av stor betydelse

(20 av 138 ord)
  • Författare:
  • Per Arne Tjäder
  • Juozas Lingis

Film

Den litauiska filmen anses ha börjat med att den polskättade animatören Ladislas Starevitj (1882–1965) gjorde kortfilmen ”Prie Nemuno” (’Vid Nemunasfloden’, 1909) i Kaunas. Det dröjde dock ända till 1921 innan

(30 av 213 ord)
  • Författare:
  • Michael Tapper

Konst

Den litauiska konsten har sitt ursprung i den fornbaltiska kulturen, som delvis överlevt i folkkonsten. Bysantinsk och medeltida västeuropeisk konst har påverkat Litauens konst, men endast få exempel på den gotiska stilen har bevarats, bland dem en fresk i Vilnius-katedralens krypta.

Storfurstendömet Litauen, som under 1400–1700-talen befann sig i union med Polen, hade nära kulturella förbindelser med Centraleuropa. Vid storfurstarnas och magnaternas hov gjorde sig

(65 av 459 ord)
  • Författare:
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Aleksandra Aleksandraviciute

Arkitektur

Under 1200-talet byggdes ett nät av förstärkta försvarsborgar med massiva murar och ett eller flera högre torn. Förutom trä användes mycket sten- och lertegelmurar. Residensborgarna är av mer komplicerad struktur med administrativa byggnader samt boningshus. Vid denna tid fick Litauens arkitektur sina första inslag av de västeuropeiska romanska och gotiska stilarna, men gotikens egentliga blomstringsperiod inföll i Litauen under 1400–1500-talen. Bland de mest framträdande gotiska byggnaderna kan nämnas slottet på Trakaiön,

(71 av 502 ord)
  • Författare:
  • Rimantas Buivydas

Musik

Ett livaktigt musikliv uppstod under senmedeltiden vid de litauiska furstarnas hov, efter kristnandet 1387 också i den katolska kyrkan. Vid slottet Trakai fanns under tidigt 1500-tal en ensemble med 80 musiker. Vilnius blev under 1500-talet ett betydande kulturellt och vetenskapligt centrum, med bl.a. skolor för högre musikutbildning. Tiden mellan unionen med Polen (mitten av

(54 av 383 ord)

Populärmusik

Jazzband uppstod i många städer efter första världskriget, inte sällan motarbetade av

(12 av 85 ord)

Folkmusik

Folkmusiken har arkaiska drag, är övervägande vokal och knuten till familjens och jordbrukets rituella kalendrar. Sångerna har mestadels lyriskt innehåll, inte sällan med uttalat kvinnligt perspektiv. De flesta melodier går i dur-tonarter. Två- och tretakt är vanligast,

(37 av 260 ord)
  • Författare:
  • Owe Ronström

Dans

Den största delen av folkdanserna är ring- och kedjedanser, ratelai, som utförs till sång av de dansande själva. En mycket

(20 av 142 ord)
  • Författare:
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Owe Ronström

Folkkultur

Den folkliga kulturen i nuvarande Litauen har sina rötter i en bondekultur som ännu i början av 1900-talet hade en ålderdomlig prägel. I huvuddelen av landet levde bönderna som livegna ända till 1861.

(33 av 232 ord)
  • Författare:
  • Nils Storå

Sport

Basketboll är utan tvekan Litauens nationalidrott. Landet har, med tanke på det begränsade befolkningsunderlaget, nått

(15 av 102 ord)
  • Författare:
  • Ted Bjarme

Förhistoria

De äldsta spåren av mänsklig närvaro härrör från små grupper av älgjägare under 9000-talet f.Kr. Deras kultur (s.k. baltisk magdalénien) var besläktad med brommekulturen i Sydskandinavien. Boplatser har påträffats vid floden Nemunas och vid sjöstränder.

(35 av 246 ord)
  • Författare:
  • Torsten Edgren

Historia

(1 av 1 ord)

Konsolideringen

Litauen omnämns i skriftliga källor från tidigt 1000-tal, men som politisk enhet bör Litauens födelse snarare dateras till 1200-talets första hälft, då fursten Mindaugas under trycket

(26 av 180 ord)
  • Författare:
  • Klas-Göran Karlsson

Unionstiden

Starkare kulturella och politiska band kom dock Litauen att knyta med Polen. De yttre hoten var en starkt bidragande faktor bakom den personalunion mellan de

(25 av 176 ord)
  • Författare:
  • Klas-Göran Karlsson

Den ryska tiden

En orsak till unionsbandens relativa hållfasthet var rädslan för Rysslands expansionspolitik, som sedan 1400-talets andra hälft berövat Litauen flera tidigare besittningar och gjort landet alltmer beroende av polskt militärt bistånd. För att skydda sitt territorium mot Ryssland sökte Litauen stöd även utanför unionen; år 1655 undertecknades exempelvis ett

(48 av 339 ord)
  • Författare:
  • Klas-Göran Karlsson

Det självständiga Litauen (1918–40)

Litauens utveckling under mellankrigsåren uppvisar både likheter och olikheter i förhållande till de likaså nybildade grannstaterna Lettland och Estland. Den stora skillnaden ligger i att Litauen i enlighet med djupa historiska mönster tvingades bemästra ett läge med två yttre

(39 av 277 ord)
  • Författare:
  • Klas-Göran Karlsson

Från andra världskriget

I 1939 års Molotov–Ribbentrop-pakt hänfördes Litauen till den sovjetiska intressesfären, vilket ledde till att landet snart påtvingades ett försvarsavtal med Sovjetunionen och i juni 1940 intogs av sovjettrupper. Efter ett manipulerat val godkändes Litauens frivilliga inträde i unionen som sovjetrepublik, och en kommunistdominerad s.k. folkregering tillträdde, medan mellankrigsårens ledande grupper

(50 av 352 ord)
  • Författare:
  • Klas-Göran Karlsson

Självständigt igen

Det självständiga Litauen fick en konstitution i samband med det första postsovjetiska parlamentsvalet i oktober 1992. Då valde landet också en territoriell princip för medborgarskap som gjorde att de rysktalande (som dock inte uppgick till fler än cirka 10 procent) kunde bli medborgare omedelbart. Valet vanns av

(46 av 328 ord)
  • Författare:
  • Klas-Göran Karlsson
  • Li Bennich-Björkman

Litteraturanvisning

Växt- och djurliv:
M. Jonassohn, ”Fågelskådning i Litauen – några anteckningar från en resa i tid & rum”, Anser 1992;
R. Kazlauskas, Lietuvos drugiai (1984);
V. Kontimavičius (utgivare), Lietuvos Fauna/Fauna Lithuania (1990–).
Folkkultur:
G. Ränk, Die Bauernhausformen im baltischen Raum (1962);
I. Talve, ”Über die kulturellen Kontakte der Ostseefinnen”, Ethnologia Fennica 1989.
Litteratur:
R. Silbajoris, Perfection of Exile: Fourteen Contemporary Lithuanian Writers (1970);
R. Silbajoris (utgivare), Mind against the Wall (1983);
A. Vaičiulaitis, Outline History of Lithuanian Literature (1942).
Historia:
W. Clemens, Baltic Independence and Russian Empire (1991);
K. Gerner & S. Hedlund, The Baltic States and the End of the Soviet Empire (1993);
J. Hiden & P. Salmon, The Baltic Nations and Europe (1991);
D. Kirby, Northern Europe in the Early Modern Period: The Baltic World 1492–1772;
D. Kirby, The Baltic World 1772–1993: Europe’s Northern Periphery in an Age of Change (1995);
A. Lieven, The Baltic Revolution: Estonia, Latvia, Lithuania and the Path to Independence (2:a upplagan 1994);
R. Misiunas & R. Taagepera, The Baltic States: Years of Dependence, 1940–1991 (2:a upplagan 1991);
A. Senn, Lithuania Awakening (1990);
V.S. Vardys, Lithuania under the Soviets (1965);
V.S. Vardys, The Catholic Church, Dissent and Nationality in Soviet Lithuania (1978).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Litauen. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/litauen