matematiʹk (latin mathemaʹtica (ars), av likabetydande grekiska mathēmatikēʹ (teʹchnē), av maʹthēma ’kunskap’, ’läroämne’), en abstrakt och generell vetenskap för problemlösning och metodutveckling. Definitionen kan kommenteras på följande sätt. Matematiken är abstrakt: den har frigjort sig från det konkreta ursprunget hos problemen, vilket är en förutsättning för att den skall kunna vara generell, dvs. tillämpbar i en mångfald situationer, men också för att den logiska giltigheten hos resonemangen

(67 av 477 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

En skiss av den moderna matematikens utveckling

Långt tillbaka var matematiken mest en hjälpvetenskap med föga utvecklad egen teori. Hos grekerna satt geometrin och i någon mån talteorin i högsätet. Algebran utvecklades senare mest genom att araberna överförde och utvecklade traditionen från indierna och babylonierna till de italienska renässansmatematikerna. Descartes och Fermats algebraisering av geometrin (analytisk geometri) är ett av de första exemplen på hur olika forskningsområden inom matematiken flyter in i varandra.

Matematisk analys hade funnits hos grekerna i gömd form och den fick en naturlig

(80 av 823 ord)

Matematiken i Sverige

I Sverige var frihetstiden och gustavianska tiden guldåldrar för fysik, kemi och botanik, men ej så för matematik. Det tog tid innan forskningen i matematik tog fart i Sverige. Få svenska 1700-talsmatematiker har lämnat bestående bidrag. Till undantagen hör Erland Samuel Bring i Lund, Samuel Klingenstierna i Uppsala samt

(49 av 349 ord)

Den äldre matematikens historia

Matematikens historia har en enastående förmåga att överbrygga avståndet i tid, rum och världsåskådning mellan nutidsmänniskor och forna tiders kulturer. Matematikens språk är i princip universellt. Inte desto mindre är den äldre matematiken ofullständigt dokumenterad och i flera avseenden svårtillgänglig. Ständigt nya arkeologiska fynd, nya upptäckter av bristfälligt katalogiserade manuskript i bibliotek och samlingar och intressanta nytolkningar av redan kända dokument innebär att det dröjer länge än innan sista ordet blir sagt

(72 av 512 ord)

Sumerisk matematik (ca 2500–2000 f.Kr.).

Av den sumeriska matematiken har man inte funnit många spår. Man vet dock att besvärliga divisionsuppgifter och tabeller över

(19 av 133 ord)

Gammalbabylonisk matematik (2000–1600 f.Kr.).

Ett utmärkande drag hos den gammalbabyloniska matematiken är dess beundransvärda användning av aritmetiska, geometriska

(14 av 94 ord)

Grekisk matematik (ca 550 f.Kr.–400 e.Kr).

Den mesopotamiska matematikens långt drivna symbios mellan geometri och algebra återspeglas i den s.k. geometriska algebran i Euklides ”Elementa”, bok II. Den ser ut som en omarbetning av en babylonisk katalog över två serier av geometriska lösningsmetoder för sex huvudtyper av linjär-kvadratiska system a) + b), där a) är en linjär ekvation u + s = m eller u – s = n, medan b) är en kvadratisk ekvation: u × s = A eller

u ± □s = D

(68 av 637 ord)

Den gamla världens matematiska tradition

Problem som kan lösas med hjälp av den genererande formeln för rationella rätvinkliga trianglar förekommer flitigt i babylonisk, kinesisk och indisk matematik, ofta inom kategorin ”underhållningsmatematik”. Bl.a. kan två sådana trianglar multipliceras med lämpliga skalfaktorer och hopfogas till en s.k. heronsk triangel. Två heronska trianglar kan i sin tur hopfogas till en fyrhörning. Idén att betrakta trianglar eller fyrhörningar uppbyggda av rationella rätvinkliga trianglar var en betydelsefull metod

(68 av 480 ord)

Nya världens matematik

Den fornamerikanska matematiken representeras bl.a. av inkafolkets användning av knutar på

(11 av 30 ord)

Medeltid–1600-tal

Övergången från den antika matematiska traditionen till den moderna (västerländska) matematiken var ett av resultaten av de många och stora politiska, ekonomiska och kulturella omvälvningarna under senmedeltiden och renässansen. Den islamiska matematiken (ca 800–1400) bevarade och vidareutvecklade väsentliga delar av den klassiska grekiska matematiken samtidigt som den var påverkad av arvet från den babylonisk–österländska traditionen. Under 1100- och

(58 av 409 ord)

Medverkande

  • Christer O Kiselman
  • Jan-Erik Roos
  • Jöran Friberg

Litteraturanvisning

Allmänt:
C. Bondi (utgivare), New Applications of Mathematics ( 1991);
K. Dahl, Den fantastiska matematiken ( 1991);
Philip J. Davis & R. Hersh, The Mathematical Experience ( 1983);
E. Grattan-Guinness (utgivare), Encyclopedia of the History and Philosophy of the Mathematical Sciences ( 1992);
L. Gårding, Matematik och matematiker: Matematiken i Sverige före 1950 ( 1993);
M. Kline, Mathematical Thought from Ancient to Modern Times ( 1972);
M. Kline (utgivare), Mathematics: An Introduction to Its Spirit and Use ( 1979); The Mathematical Sciences: A Collection of Essays ( 1969);
L. A. Steen (utgivare), Mathematics Today: Twelve Informal Essays ( 1978);
Ian Stewart, The Problems of Mathematics ( 2:a upplagan 1992).
Den äldre matematikens historia:
A. Aaboe, Antikens matematik från babylonierna till Ptolemaios (svensk översättning 1969);
J.L. Berggren, Episodes in the Mathematics of Medieval Islam ( 1986);
J. Friberg, ”Numbers and counting in the Ancient Near East”, i D.N. Friedman (utgivare), The Anchor Bible Dictionary ( 1992);
L. Hogben, Matematikens vägar (svensk översättning 1962);
Jan Thompson, Historiens matematik ( 1991).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, matematik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/matematik