offentliga sektorn, ibland gemensamma sektorn, förr offentlig hushållning, statens, kommunernas och landstingens verksamhet. Även svenska kyrkans offentligrättsliga uppgifter, bl.a. kyrkobokföringen före 1991, har inkluderats i den offentliga sektorn. Uppgifter, uppbyggnad och storlek har växlat historiskt utifrån ekonomiska teorier och ideologiska värderingar. Med den ekonomiska liberalismen inskränktes statens uppgifter till att vara en nattväktarstat med det traditionella ansvaret för rättsväsen och försvar och ett minimum av övriga uppgifter. Vid inträdet i industrisamhället fick den offentliga sektorn mot slutet av 1800-talet ökat

(80 av 877 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Ekonomisk belysning

Statistiken tillåter en analys av den offentliga sektorns utveckling från 1861 och framåt. De vanligaste beräkningsgrunderna är summan av offentlig konsumtion och investeringar (före 1912 den enda statistik som redovisades), offentlig konsumtion, investeringar och transfereringar (inkomstöverföringar i form av bidrag, pensioner, subventioner

(42 av 296 ord)

Medverkande

  • Agne Gustafsson
  • Magnus Henrekson

Litteraturanvisning

Offentliga sektorn: Utveckling och nuläge, utgiven av Statistiska centralbyrån (2:a upplagan 1990);
Agne Gustafsson, Kommun och landsting idag (5:e upplagan 1992);
M. Henrekson, ”Vad förklarar den offentliga sektorns utveckling?”, i B. Södersten (utgivare), Den offentliga sektorn ( 1992);
J.A. Lybeck, Hur stor är den offentliga sektorn? ( 1984).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, offentliga sektorn. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/offentliga-sektorn