För Storbritanniens historia från den romerska erövringen 43 e.Kr. fram till

(11 av 29 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Drottning Annas tid

År 1702 blev Anna drottning av England och Skottland, den sista regenten av ätten Stuart eftersom parlamentet genom Act of Settlement 1701 gett tronföljden till den protestantiska kurfursteätten i Hannover. Tronföljdsfrågan spelade en viktig roll

(35 av 245 ord)

Whigpartiets storhetstid

Georg I lierade sig helt med whigs mot tories, som misstänktes för stuartsympatier. Ledande torypolitiker drevs i landsflykt eller fängslades. Som ledare för whigmajoriteten i parlamentet framträdde snart Robert Walpole, inte minst på

(32 av 225 ord)

Den ekonomiska expansionen

Skiftesrörelsen i centrala Englands jordbruksbygder hade börjat redan på 1400-talet (se enclosure). Omkring 1700 var hälften av den odlade jorden skiftad. Framför allt från

(24 av 169 ord)

Den koloniala expansionen under Pitt d.ä

1700-talet igenom kämpade Storbritannien och Frankrike om herraväldet på haven, koloniala stödjepunkter och marknader. Huvudscenerna var Nordamerika och Indien. Avgörandet föll vid seklets mitt. Då framträdde William Pitt d.ä.

(29 av 207 ord)

Kungamaktens och torypartiets renässans

Pitts fall blev början till slutet på den långa whigdominansen. Under ett årtionde växlade makten i parlament och kabinett, men 1770 utnämnde Georg III Lord North till ledare för kabinettet och inledde därmed en långvarig period då kungamakten och tories i förening nästan oavbrutet styrde Storbritannien. Den nya regimen fick

(50 av 355 ord)

Krigsansträngningarna

Storbritannien stod till en början utanför revolutionskrigen i Europa, men 1793 förklarade Frankrike krig. Med ett kort avbrott 1802–03 varade den väldiga uppgörelsen med Frankrike och Storbritannien som huvudmotståndare i mer än två årtionden. Länge låg Storbritannien och dess allierade under.

(41 av 288 ord)

Den industriella och sociala utvecklingen

Trots krigets påfrestningar var årtiondena kring 1800 en genombrottstid för industrialismen i England. Skiftesverket närmade sig sin fullbordan. Stora kanalbyggen

(20 av 141 ord)

Parlamentsreform och järnvägar

Åren efter det stora kriget karakteriserades av ekonomisk depression och sociala oroligheter, som undertrycktes hårt av överheten. En symbol för motsättningarna blev Peterloomassakern i Manchester 1819, då elva protestmötesdeltagare dödades under en kavallerichock.

Tiderna blev bättre under 1820-talet, och tonen mildrades både inom reformrörelsen och från de styrandes sida. Många av den borgerliga radikalismens

(54 av 379 ord)

Peel–Palmerstoneran

Två rörelser med krav på ändring av det politiska systemet växte fram under 1830-talet. Chartiströrelsen yrkade från 1838 på allmän rösträtt för män och andra konstitutionella reformer. I reformfrågan nådde den inga resultat, men den anses ha förberett arbetarnas mobilisering för senare politiska strider. Den andra rörelsen, Anti-Corn Law League, bars av medelklassen. Den bildades vid

(56 av 397 ord)

Parlamentarisk tvekamp: Disraeli mot Gladstone

Den som återsamlade de konservativa efter splittringen under Peel var Disraeli. Som finansminister i Lord Derbys toryministär och underhusledare lade han 1867 fram ett förslag till en andra parlamentsreform. Den gav städernas hantverkare och arbetare rösträtt. På så sätt skulle en allians knytas mellan de jordägande klasserna och

(48 av 338 ord)

Den nya imperialismen

Under toryregimen nådde imperiet sin kulmen. I kapplöpningen om Afrika tog Storbritannien de värdefullaste delarna, samtidigt som ställningarna kring Indien (Burma, Malaysia) byggdes ut. Det nya i denna imperialism var entusiasmen, också inom breda lager av

(35 av 245 ord)

Arbetarpartiets uppkomst och liberalernas återkomst

På 1880-talet hade intellektuella socialister bildat Fabian Society och på 1890-talet grundades ett arbetarparti. Men det politiska genombrottet för arbetarrörelsen kom först då en kommitté bildades 1900 för arbetarrepresentation i underhuset. Det

(32 av 226 ord)

Första världskriget och 1920-talet

När Storbritannien 1914 gick in i kriget mot Tyskland tänkte man sig den brittiska insatsen som begränsad till flottan, fabrikerna, finansen och en elitkår till Frankrikes hjälp vid västfronten. Men under det långa kriget tvangs Storbritannien att därutöver sätta in mångmiljonarméer både från de egna öarna och

(47 av 330 ord)

1930-talet och andra världskriget

År 1931 var mer än en femtedel av fackföreningarnas medlemmar arbetslösa. Splittring inom Labour om den ekonomiska politiken ledde till regeringens fall. Ramsay MacDonald bildade därefter en samlingsregering, där dock huvuddelen av hans eget parti vägrade att delta. Stödet för samlingsregeringen gav vid val 1931 de konservativa en överväldigande majoritet och försatte Labourpartiet i maktlös minoritet i parlamentet. Efter MacDonalds avgång 1935 fick regeringen en konservativ

(66 av 465 ord)

Välfärdsstaten och imperiets avveckling

Under kvartsseklet efter 1945 genomgick Storbritannien djupa ekonomiska och sociala förändringar. Epoken inleddes och avslutades med Labour vid rodret; under den längsta tiden styrde de konservativa. Men skillnaden i kurs var i verkligheten liten. Man var ense om huvudriktningen för politiken: en välfärdsstat och en blandekonomi under samhällskontroll men under medverkan av näringslivets organisationer.

Attlees regering tog avgörande steg i den riktningen. Beveridgerapporten sattes i verket, och ännu längre gick National Health Service Act 1946,

(75 av 532 ord)

Epoken Thatcher

År 1976 lämnade Wilson ledningen för Labour till James Callaghan. Redan under dennes tid som premiärminister började vändningen bort från de föregående årtiondenas expansiva närings- och välfärdspolitik. Budgeten stramades åt, och regeringen sökte dämpa fackens lönekrav men möttes av strejker, som lamslog samhällslivet (renhållning, sjukhus). Callaghan led också nederlag då han försökte vinna nationalisterna i de keltiska landsändarna med viss självstyrelse för Skottland

(63 av 446 ord)

Labour åter vid makten

John Majors konservativa regering upplöste parlamentet vid den maximala valperiodens utgång 1997. Hans styre bedömdes som kompetent men föga inspirerande och försvagat av inre brytningar i Europafrågan. I valet förlorade de konservativa stort till det reformerade Labourpartiet under den karismatiske Tony Blair. Blair hade befriat sitt parti från den dogmatiskt socialistiska barlast som under hela efterkrigstiden försvagat dess grepp om väljarna. Hans styre kan i stort karakteriseras som mittenbetonat. Blair gjorde ett uppmärksammat försök att förmå de stridande parterna i den

(80 av 631 ord)

Storbritannien under 2010-talets första år

Parlamentsvalet 2010 kom att domineras av den ekonomiska krisen, och såväl Labour som tories och liberaldemokrater argumenterade för att de var de bäst lämpade att ta ansvar för situationen. Valet resulterade som många förutspått

(34 av 236 ord)

Efter brexit

Pressad av en växande EU-skeptisk falang inom det konservativa partiet lovade David Cameron att utlysa en folkomröstning om fortsatt EU-medlemskap om han blev omvald 2015, något han också blev. Efter en uppgörelse med EU, enligt vilken Storbritannien skulle kunna neka invandrare från andra EU-länder vissa sociala förmåner under en övergångsperiod, förespråkade dock Cameron att landet skulle stanna i EU.

Inför

(60 av 420 ord)

Medverkande

  • Anders Widfeldt
  • Frans af Schmidt
  • Nils Andrén
  • Sanna Trygg
  • Sigrid Melchior
  • Åke Holmberg
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/storbritannien/historia