Västmanland, landskap i Svealand. Västmanland gränsar i söder till Södermanland och Närke, i väster till Värmland, i norr

(18 av 122 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Naturlandskap och kulturlandskap

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Diagonalt genom Västmanland går i nordöst–sydvästlig riktning en topografisk gränslinje, den s.k. norrlandsterrängens gräns. Området nordväst därom, Bergslagen, ingår i det nordsvenska inlandet och är höglandsbetonat med toppnivåer på ca 430 m ö.h. längst i nordväst och ca 300 m ö.h. i söder. Sprickor och förkastningar med företrädesvis nord–sydlig sträckning förekommer rikligt

(50 av 356 ord)

Klimat

Bergslagsområdet i nordväst har strängare klimat än slätterna i söder. Medeltemperaturen

(11 av 36 ord)

Växtliv

Västmanland genomlöps från nordöst till sydväst av den i Sverige viktigaste vegetationsgränsen, norrlandsgränsen. Landskapet uppdelas vanligen i fyra växtgeografiska områden. Av dessa ligger två söder om norrlandsgränsen, nämligen mälartrakten i den sydöstra delen närmast Mälaren och skogslåglandet norr och

(39 av 272 ord)

Djurliv

Älg, rådjur (landskapsdjur), rödräv, grävling, skogshare, fälthare och skogsmård är utbredda. Bäver och lo finns främst i norr. Utter finns sannolikt kvar på

(23 av 162 ord)

Kulturlandskap

Västmanland ligger i sin helhet under den högsta kustlinjen, vilket gör att jordarternas zonering i sprickdalarna har haft en avgörande

(20 av 140 ord)

Dialekter

Folkmålen i Västmanland hör till de centralsvenska dialekter som bildat underlag för det svenska riksspråket. De har därför stora likheter med detta, men ändå har de tydliga särdrag gemensamma med värmländska i väster, dalmål i

(35 av 247 ord)

Ortnamn

I Snorre Sturlassons 1200-talsvärld hörde Vestmannaland ’västmännens land’ till Svíþjóð ’sveafolket(s område)’.

Norbergs bergslag i norr hörde till 1647 till Dalarna. Namnet Bergslagen på bruksbygden i norra Västmanland och angränsande

(30 av 208 ord)

Näringsliv (i ekonomisk-historiskt perspektiv)

Västmanland ligger strategiskt mellan Bergslagen och Mälaren; koppar från Stora Kopparberg, silver från Sala silvergruva och järn från södra Dalarna och Norberg i Västmanland transporterades tidigt genom landskapet

(28 av 193 ord)

Konst

Landskapet har en rik skatt av medeltida konst i kyrkorna. Det finns kalkmålningar från 1400-talets förra hälft i Arboga stadskyrka av en konstnär, påverkad av götalandsmåleriet, samt flera stora utsmyckningar av Albertus Pictor i bl.a. Sala landsförsamlings

(37 av 263 ord)

Arkitektur

Kring Bergslagens hyttor uppstod redan under medeltiden mindre klungbyar, såsom bergsmansbyarna Pershyttan vid Nora och Olsbenning i Norberg. Bergsmansgårdarna skilde sig från övrig jordbruksbebyggelse genom den påkostade mangårdsbyggnaden. 1700-talets storhetstid inom järnhanteringen medförde ett ytterligare välstånd, dokumenterat i bruksherrgårdar som Ängelsberg, Ramnäs, Siggebohyttan, Bernshammar och Svanå.

Större delen av Västmanlands jordbruksbebyggelse

(51 av 361 ord)

Musik

De kända delarna av Västmanlands musikhistoria är framför allt knutna till Västerås. Musiklivet utanför residensstaden har nästan uteslutande bestått av det folkliga musicerandet, där

(24 av 165 ord)

Folkkultur

Levnadsvillkoren har varit olika i norr och i söder. I mälardalens slättbygd har spannmålsodling med ojämn årsrytm inneburit skiftande behov av arbetskraft, vilket i sin tur medfört rörlighet i boendet. Här fanns

(32 av 224 ord)

Västmanland i litteraturen

Gymnasiet i Västerås är det äldsta i landet, grundat 1626. Bland eleverna har under seklernas lopp varit Olof Rudbeck, Samuel Columbus, J.O. Wallin, C.W. Böttiger, Richard Dybeck, E.A. Karlfeldt, Gunnar Mascoll

(31 av 217 ord)

Förhistoria

Västmanland har ca 19 500 kända fornlämningar, av vilka endast drygt 500 ligger i Örebro län. 93 % ligger inom den 30 km breda, småbrutna och öppna slättbygd längs Mälaren mellan Sagån och Hedströmmen som utgör en tydlig kontrast mot ett senare koloniserat område i norr och väster.

Flertalet av stenålderns ca

(50 av 351 ord)

Historia

Medeltidens Västmanland var betydligt mindre än dagens landskap, som fick sin omfattning då Noraskog (som dessförinnan räknades till Närke) år 1579 lades till Västerås stift och Skinnskatteberg och Norberg (som dessförinnan hörde till Dalarna) år 1634 införlivades med Västerås län. Landskapet anses ha fått sitt namn av läget väster om svearikets kärnbygd, Uppland. Västmanland har genom bergsbruket haft stor betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling och spelade under senmedeltiden

(68 av 480 ord)

Medverkande

  • Anna-Gretha Eriksson
  • Carl Olov Sommar
  • Gunnar Lindqvist
  • Gunnar Ternhag
  • Göran Dahlbäck
  • Göran Hallberg
  • Jan von Konow
  • Klas-Göran Selinge
  • Krister Ström
  • Martin Fritz
  • Mats Widgren
  • Olle G. Olsson
  • Sven Behrens
  • Ulf Gärdenfors

Litteraturanvisning

Natur:
Natur i Västmanlands län, utgiven av Länsstyrelsen i Västmanlands län (1980);
U. Malmgren, Västmanlands flora (1982);
K. Ström & L. Gladh (utgivare), Västmanland: Mälarbygd – bruksbygd – bergslag (1990);
B. Walldén & K. Curry-Lindahl (utgivare), Natur i Västmanland (1958).
Kulturlandskap:
U. Sporrong, Mälarbygd (1985).
Dialekter:
B. Pamp, Svenska dialekter (1978).
Ortnamn:
H. Ståhl, Ortnamn i Västmanland (1985).
Musik:
”Vi sjöng nästan jämt” , Från bergslag och bondebygd 1992;
Nils Andersson (utgivare), Svenska låtar: Västmanland (1933, nytryck 1978).
Förhistoria:
L. Löthman, ”Västmanland”, i Sverker Janson & Erik B. Lundberg (utgivare), Med arkeologen Sverige runt (3:e upplagan 1987);
K. Ström (utgivare), Om forntid och medeltid i Västmanland (1994).
Historia:
B. Fritz, Hus, land och län: Förvaltningen i Sverige 1250–1434 1–2 (1972–73);
R. Holmström & S. Artur Svensson (utgivare), Västmanland (1957);
U. Siljeholm, Västmanland (1982).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Västmanland. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/västmanland