(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Atomers och molekylers existens

(se även atomlära). Den moderna atomteorin har sina rötter i renässansens naturvetenskap. Först vid denna tid började man i större utsträckning ersätta filosofiskt tänkande med experimentellt undersökande. Under 1600-talet kom man fram till uppfattningen att vissa ämnen kunde betraktas som mer elementära än andra, och man benämnde dessa ämnen grundämnen. Genom kemisk förening av grundämnen kunde andra, mer sammansatta ämnen bildas. En av de första som formulerade dessa tankar var Robert Boyle. Senare gjorde man den viktiga upptäckten att grundämnen

(80 av 726 ord)

Upptäckten av elektronen och Thomsons atommodell

Inom elektricitetsläran fann man under 1800-talets tidigare del lagar som kunde sättas i samband med de ovan nämnda inom kemin. Sålunda konstaterade Michael Faraday att vid elektrolys transporterar alltid materialmängder proportionella mot atomvikten samma elektricitetsmängd eller en multipel därav. Detta kallas Faradays elektrolytiska lag. I

(45 av 315 ord)

Rutherfords experiment och upptäckten av atomkärnan

Under de sista åren av 1800-talet gjordes en rad stora fysikaliska upptäckter som skakade den traditionella fysiken i dess grundvalar och som skulle komma att få vittgående konsekvenser för den vetenskapliga utvecklingen. Ungefär samtidigt som Thomson avslöjade katodstrålarnas natur upptäckte Henri Becquerel och Marie Curie att vissa

(47 av 334 ord)

Medverkande

  • Ingvar Lindgren
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Den moderna atomteorins framväxt. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/atom/den-moderna-atomteorins-framväxt