(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Atomspektra

Vad vi nu kallar den klassiska fysiken, i vilken Newtons gravitationsteori, Maxwells elektromagnetiska teori, termodynamiken och den statistiska mekaniken ingår som viktiga byggstenar, fulländades under senare delen av 1800-talet, och med den kunde de allra flesta av de dittills observerade fysikaliska fenomenen förklaras. Det

(44 av 308 ord)

Svartkroppsstrålning

Ett annat till synes oförklarligt fenomen, som studerades ingående under 1800-talets senare del, var den kontinuerliga elektromagnetiska strålning som utsänds från fasta kroppar vid upphettning, den s.k. svartkroppsstrålningen. Denna strålning är i stort sett oberoende av materialet i den strålande kroppen. Vid ungefär 800 °C börjar varje kropp att

(49 av 338 ord)

Fotoelektrisk effekt

Med hjälp av Plancks kvantiseringshypotes kunde Einstein några år senare (1905) förklara den fotoelektriska effekten, vilken var ett annat av de till synes oförklarliga fenomen som man funnit under 1800-talets senare del. Denna effekt,

(34 av 239 ord)

Bohrs atommodell

År 1913 presenterade dansken Niels Bohr en helt ny och revolutionerande teori för atomen, baserad på Rutherfords planetmodell och den av Planck och Einstein införda kvantiseringshypotesen. En stor svårighet med planetmodellen var att enligt klassisk elektrodynamik skulle elektroner som kretsade runt atomkärnan kontinuerligt sända ut strålning över ett brett våglängdsområde, s.k. bromsstrålning. De skulle därvid successivt förlora energi och till slut falla in

(63 av 444 ord)

Medverkande

  • Ingvar Lindgren
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Kvantfysikens inträde. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/atom/kvantfysikens-inträde