Ebla [ɛʹbla] (nuvarande arabiska Tell Mardikh), forntida stad cirka 50 km sydväst om Aleppo i nordvästra Syrien. Italienska arkeologer, från 1964 ledda av Paolo Matthiae (född 1940) från Roms universitet, har påvisat en stadsbebyggelse i Ebla från cirka 3500 till cirka 60 f.Kr. Under perioden 2400–1800 f.Kr. var Ebla en storstad och tidvis ett regionalt centrum i nordvästra Syrien. Vid utgrävning av delar av staden har

(66 av 462 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Olof Pedersén

Litteraturanvisning

P. Matthiae, Ebla, An Empire Rediscovered (engelsk översättning 1980);
G. Pettinato, The Archives of Ebla: An Empire Inscribed in Clay (engelsk översättning 1981);
W. von Soden, ”Ebla, die früheste Schriftkultur Syriens” i H. Waetzold, Wirtschaft und Gesellschaft von Ebla (1988).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Ebla. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ebla