fackföreningsrörelsen, samlad benämning på arbetarnas och tjänstemännens fackliga aktiviteter och organisationer.

(11 av 11 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Arbetarorganisationer

Fackliga organisationer i modern mening började i Sverige bildas under 1870-talet, som följd av den pågående industrialiseringen. Främsta orsaken var den sociala omställningsprocess som Sverige genomgick vid förvandlingen från jordbruks- till industrisamhälle. De ideologiska och praktiska inspirationskällorna bakom organisationssträvandena fanns i Storbritannien, Tyskland och Danmark. Drivande kraft var viljan att

(50 av 357 ord)

Tjänstemännens fackliga strävanden

Tjänstemännens fackliga strävanden har gått parallellt med arbetarnas även om de kom i gång något senare. En länge förhärskande uppfattning har varit att tjänstemännen började organisera sig först efter första världskriget. Dock

(32 av 223 ord)

Akademikerorganisationer

Vid sidan av tjänstemännen i traditionell mening började under 1940-talet även akademikerna göra sig gällande på arbetsmarknaden.

(17 av 118 ord)

Verksamhet och inflytande i dag

Den samlade fackföreningsrörelsen i Sverige har under sin framväxt fått en starkare ställning i samhället, med en topp under 1970- och 80-talen. Denna starka ställning manifesteras framför allt genom den politiska samhörigheten mellan LO och SAP. Övriga fackliga organisationer deklarerar en partipolitiskt neutral ställning, vilket inte hindrar dem från att ta ställning i politiska frågor.

De fackliga organisationerna

(58 av 408 ord)

Internationellt perspektiv

Vid en jämförelse mellan fackföreningsrörelsens framväxt och ställning i Sverige och i andra länder framkommer vissa grundläggande skillnader. Bortsett från de övriga nordiska länderna finns det inget land där anslutningen till fria fackföreningar sedan

(34 av 238 ord)

Medverkande

  • Alf Gunnmo
  • Bert Fredriksson
  • Ylva Waldemarson

Litteraturanvisning

B. Fredriksson & A. Gunnmo, Våra fackliga organisationer ( 7:e upplagan 1992);
J. Hermansson, Politik som intressekamp ( 1993);
A. Kjellberg, Fackliga organisationer och medlemmar i dagens Sverige ( 1997);
L. Lewin, Samhället och de organiserade intressena ( 1992);
B. Rothstein, Den korporativa staten ( 1992);
Y. Waldemarson, ”Kön, klass och statens finanser”, i L. Kvarnström m.fl., I statens tjänst: Statlig arbetsgivarpolitik och fackliga strategier 1870–1930 ( 1996);
K. Östberg, Efter rösträtten: Kvinnors utrymme efter det demokratiska genombrottet ( 1997).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, fackföreningsrörelsen. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fackföreningsrörelsen