Under 1900-talets första decennium gjordes många tekniska förbättringar av kameror och projektorer. En standard för filmbredd och perforering infördes 1909. Man valde filmbredden 35 mm och fyra perforeringshål på vardera sidan om bildrutan enligt Edisons modell. Emulsionen på den tidiga svartvita råfilmen, ibland kallad monokromatisk film, hade hög kontrast och återgav blå och gröna färger i olika gråtoner medan rött och gult blev svart. Det ser man i exempelvis journalfilmer från olympiska spelen i Stockholms 1912, där den svenska flaggan ser

(81 av 2267 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Michael Tapper
  • Roland Sterner
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Filmens tekniska utveckling. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/film/filmens-tekniska-utveckling