Efter 313 vidtog ett flitigt kyrkobyggande i hela det romerska imperiet. Den ledande kyrkobyggnadstypen blev basilikan, en tre- eller femskeppig anläggning med ett tvärställt och absidförsett tvärskepp i öster och vanligtvis ett narthex (förhall) och ett atrium i väster. De flesta basilikorna byggdes på platsen för en martyrgrav och anlades ofta så att graven kunde ingå i altaret.

(58 av 413 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Torkel Eriksson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Arkitektur. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fornkristen-konst-och-arkitektur/arkitektur