Sin maktställning som förste konsul kunde Bonaparte ytterligare förstärka i två omgångar: 1802 blev han konsul på livstid, och 1804 lät han sig krönas till kejsare som Napoleon I. Under dessa år förvärvade han också ett brett folkligt stöd åt sin regim. Till detta bidrog inte minst att han framgångsrikt avslutade kriget mot de sista återstående fienderna Österrike och Storbritannien genom frederna i Lunéville 1801 och Amiens 1802.

Den fredsperiod som nu inträdde blev visserligen kortvarig genom att Storbritannien redan

(80 av 708 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Bengt Ankarloo
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Napoleontiden (1799–1815). http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/frankrike/historia/napoleontiden-1799-1815