fredsrörelsen, heterogen social rörelse som inom eller utom politiska partier eller

(11 av 22 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Ideologiska rötter

Fredsrörelsen har innehållit både pacifistiska strömningar som på etiska grunder tagit avstånd från varje våldsanvändning (t.ex. inspirerade av Gandhis icke-våldsfilosofi) och pragmatiska riktningar som vänt

(25 av 172 ord)

Fördjupad splittring

Efter den ryska revolutionen 1917 och den världskommunistiska rörelsens uppsving fördjupades den ideologiska splittring av fredsrörelsen som kom att bli bestående under de följande sjuttio åren. Kommunisterna accepterade våld i

(30 av 210 ord)

Kärnvapen nytt hot

Kärnvapnens oerhörda förstörelseförmåga gav de pacifistiska argumenten förnyad aktualitet (”kärnvapenpacifism”) och kärnvapnen kom att bli den främsta samlande frågan för

(20 av 142 ord)

1980-talet

NATO:s beslut 1979 att utplacera nya kärnvapenförsedda medeldistansmissiler i Västtyskland, Belgien, Italien och Storbritannien innebar att kärnvapenfrågorna på nytt blev en huvudfråga för fredsrörelsen. I samband med de snabbt försämrade supermaktsrelationerna fick kraven på kärnvapennedrustning ett omfattande opinionsstöd

(38 av 268 ord)

Fredsrörelsen i Sverige

I Sverige påverkades framväxten av fredsrörelsen under senare delen av 1800-talet inte bara av internationella impulser utan även av den skandinavistiska rörelsen och försvarsfrågans ökande politiska betydelse. Fredsrörelsen och den svenska försvarsfrågan har periodvis förblivit nära sammankopplade i vad som kan

(41 av 291 ord)

Medverkande

  • Wilhelm Agrell

Litteraturanvisning

Fredens gränsland; En debattbok om konflikthantering ( 1999);
A.-G. Nilsson Hoadley, Atomvapnet som partiproblem ( 1989);
B. Mårald, Den svenska freds- och neutralitetsrörelsens uppkomst ( 1974);
K. Salomon, Fred i vår tid ( 1985).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, fredsrörelsen. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fredsrörelsen