godssystem, ekonomiskt-socialt system för organisation av storskalig jordbruksdrift, oftast avseende den

(11 av 25 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Godssystemets funktion

Godssystemet hade sina rötter i romarrikets på slavarbete uppbyggda latifundier, men forskningen har även visat på anknytning till germanska system för markfördelning. Tidiga belägg för godssystemet finns från 800-talet i klosterräkenskaper från norra Frankrike, västra Tyskland och Lombardiet.

(38 av 266 ord)

Den första fasen

Godssystemets förändring och upplösning kan indelas i olika faser. Den första fasen sammanfaller med befolkningsökningen i Europa från ca

(19 av 135 ord)

Den andra fasen

Den andra fasen karakteriseras av de förhållanden som rådde efter digerdöden. Bristen på arbetskraft gjorde att godsägarna

(17 av 115 ord)

Den tredje fasen

En tredje fas i godssystemets utveckling inträdde under prisrevolutionen, en längre tid av stigande priser från medeltidens slut fram till 1600-talets mitt. Den engelska enclosurerörelsen under denna tid innebar en ytterligare anpassning till ett kapitalistiskt godssystem. Dess inriktning på ullproduktion innebar att byarna

(43 av 301 ord)

Den fjärde fasen

Under den fjärde fasen förstärktes förvandlingen från feodala storgods till kapitalistiska storgods. Denna period innefattade 1700-talets starka befolkningstillväxt, ökad efterfrågan på spannmål och i England starkt statligt stöd genom de parlamentsbeslut (engelska Enclosure Acts), som stödde storjordbrukets rationaliseringsåtgärder.

Denna ekonomiska politik fortsatte till mitten av 1800-talet. Grova uppskattningar visar att omkring 1800 hade mer än hälften av jordbruksmarken tagits i bruk för

(62 av 440 ord)

Medverkande

  • Rune Bunte

Litteraturanvisning

B.H. Slicher van Bath, The Agrarian History of Western Europe A.D. 500–1850 ( 1966).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, godssystem. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/godssystem