jordreform
jordreform (engelska land reform), förändring i de institutioner som reglerar relationer mellan människor med avseende på tillgången till, och användningen av, odlad eller odlingsbar mark. Sådana institutioner innefattar främst regler som avgränsar äganderätten till jorden; dvs. rätten att bruka en viss markyta, att generera inkomst därifrån och att sälja marken. Även förändringar i institutioner
(54 av 385 ord)Europa
Befolkningstrycket på jorden i Europa har varierat mellan olika historiska perioder. Eftersom det var förhållandevis svagt efter digerdöden i mitten på 1300-talet fram till 1800-talet har jordreformer av typen uppdelning av stora jordegendomar inte varit speciellt vanliga. Under tidigare perioder förekommer dock exempel på sådana reformer, t.ex. i antikens Grekland och i romarriket. I modern tid har denna typ av jordreformer förekommit främst i Syd- och Östeuropa. Under mellankrigstiden gjordes t.ex. försök att dela upp storgodsen i Rumänien och de
(80 av 570 ord)Latinamerika
Latinamerikas jordbruk har sedan kolonialtiden präglats av en extremt ojämlik jordfördelning. Ofantligt stora gods (jämför hacienda) har existerat sida vid sida med tusentals smågods och ett växande lantproletariat. Under kolonialtiden och till och med 1800-talet
(35 av 249 ord)Asien
I Asien har jordreformer som syftar till att ge egendomsrätt till de direkta brukarna varit vanligast. Detta beror på att den vanligaste basgrödan, ris, odlas mycket intensivt och normalt i liten skala. Komplicerade ägarförhållanden med många arrendatorer och underarrendatorer samt olikheter i arrendevillkoren har gett näring åt kraven på jordreformer.
I den östligaste delen av Asien hörde sådana jordreformer till
(60 av 427 ord)Afrika
I Afrika har en lång rad jordreformer genomförts under 1900-talets senare hälft. Det har ibland, som i Egypten på 1950-talet och Etiopien på 1970-talet, handlat om en omfördelning av jorden för att bryta de inhemska storjordägarnas makt. I andra länder (Algeriet, Kenya,
(42 av 300 ord)