Den tidigaste historiska förmedlingen skedde muntligt och av anonyma historiker. I vissa områden utgör oral history (ungefär ’muntlig tradition’) en av de viktigaste källorna till kunskap om det förflutna vid sidan av utgrävningar. Särskilt gäller detta det förkoloniala Afrika och Oceanien.

Historieskrivning i egentlig mening finns i medelhavsområdet från ca 2000 f.Kr., verkliga annaler först från sista årtusendet f.Kr.

(59 av 421 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historieforskning i Västeuropa och USA efter professionaliseringen

Professionaliseringen av historieskrivningen sammanfaller med historieämnets disciplinbildning och förvandling från skön konst till regelstyrd vetenskap (se historia, Historisk metod). Denna förändring emanerade från Tyskland, där Leopold von Ranke, verksam i Berlin 1825–86, blev

(33 av 230 ord)

Historieforskning i Sverige

Den äldre historieskrivningen i Sverige rymmer många aktade namn, t.ex. Ericus Olai, Olaus Petri, Sven Lagerbring, Erik Gustaf Geijer och Anders Fryxell. Den professionella historieforskningen i Sverige under 1800-talet utvecklades under intryck av Ranke-skolan och fick sin främste företrädare i Harald Hjärne i Uppsala. Hjärne och hans många elever utformade en statsidealistisk, källkritiskt

(53 av 373 ord)

Historieforskning utanför Västeuropa

Inom andra kulturområden än Västeuropa och USA har den moderna historieforskningen utvecklats mer eller mindre självständigt i förhållande till den västeuropeiska traditionen.

(22 av 151 ord)

Medverkande

  • Birgitta Odén
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Historieskrivningens historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/historiografi/historieskrivningens-historia