(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Forntiden

De äldsta rekonstruerbara byggnaderna härrör från neolitiska bosättningar (från och med 8000-talet f.Kr.). De inkluderar såväl halvpermanenta trähyddor (Tepe Guran) som rektangulära tvåvåningshus av lertegel (Ganj Dareh och Ali Kosh). Rätlinjiga flerrumsbyggnader förekom även tidigt (ca 5000 f.Kr.) i andra delar av Iran, såsom i Tepe Sialk på den centrala högplatån och Tall-i Bakun i söder. Trähusarkitekturen i de under forntiden

(61 av 432 ord)

Islamisk tid

Den iranska arkitekturen, som varit stilbildande för stora delar av det östra islamiska området, kännetecknas av klarhet i rena arkitektoniska former som spetsbågen, iwanen, det öppna portalrummet, de svagt lökformade kupolerna, höga runda minareter och sammanbindande fasadytor. Byggnadsmaterialet är ett bränt, grågult tegel med dekorativt yttäckande mångfärgat glaserat kakel. Den centrala momumentalbyggnaden är moskén men monumental karaktär har även madrasor (teologiska

(61 av 434 ord)

Medverkande

  • Karin Ådahl
  • Pontus Reimers
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Arkitektur. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/iran/arkitektur