kinesiska, sammanfattande benämning på det kinesiska riksspråket, de sinsemellan ofta starkt avvikande dialekterna och de äldre språkskeden ur vilka dessa har utvecklats

(22 av 156 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Riksmålets fonologiska och grammatiska struktur

En stavelse består av högst en initialkonsonant och ett rim. Rimmet innehåller alltid en vokal, som kan följas av en finalkonsonant [j, w, n, ŋ, r] och föregås av en halvvokal [j, w, ɥ] (se bilden). Stavelsen har dessutom en ton. Det finns fyra toner, vilket innebär att en stavelse med samma vokaler och konsonanter kan uttalas på fyra olika sätt beroende på tonhöjdsgången i rimmet: 1. jämn hög ton: shū ’bok’; 2. stigande ton: shú ’kokt’; 3. låg ton som stiger på

(83 av 825 ord)

Äldre språkskeden

Tack vare den svenska sinologen och språkvetenskapsmannen Bernhard Karlgrens insatser har två äldre språkskeden kunnat rekonstrueras, nämligen medeltidskinesiska (omkring 600 e.Kr.) och fornkinesiska (omkring 600 f.Kr.). De senaste årtiondena har forskare dessutom lyckats rekonstruera 1250-talets kinesiska riksspråk. Under fältarbete i Kina 1910–12 nedtecknade Karlgren ett stort antal dialekter. Utöver dialektmaterialet använde han som källor för sin rekonstruktion av medeltidskinesiska rimordboken ”Qièyùn” (601 e.Kr.),

(63 av 443 ord)

De kinesiska dialekterna

I de centrala, nordöstra och sydvästra delarna av Kina, från Heilongjiang i nordöst till Sichuan och Yunnan i sydväst, talas varianter av mandarindialekten (guānhuà). Antalet talare är cirka 990 miljoner eller ungefär 71 procent av den kinesisktalande befolkningen. Mandarindialekten brukar indelas i en nordlig, en sydlig, en sydvästlig och en nordöstlig

(51 av 356 ord)

Det kinesiska språket som litterärt medium

Den klassiska stil som skapades av vittra författare under andra hälften

(11 av 62 ord)

Den kinesiska skriften

Den kinesiska skriften är logografisk, vilket innebär att varje morfem skrivs med ett särskilt tecken. Redan i de äldsta, delvis tydbara skriftresterna, som kan dateras till omkring 1300 f.Kr., föreligger skriftens

(31 av 221 ord)

Transkriptionssystem

Sedan den italienska jesuitmissionären Matteo Ricci (1552–1610) skapade det första transkriptionssystemet

(11 av 68 ord)

Medverkande

  • Göran Malmqvist
  • Jan-Olof Svantesson

Litteraturanvisning

B. Karlgren, The Chinese Language: An Essay on Its Nature and History (1949);
C. Lindqvist, Tecknens rike (1989);
J. Norman, Chinese (1988).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kinesiska. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kinesiska