Christofer Columbus landsteg 27 oktober 1492 på Kuba, vars namn är en förkortning av namnet på taíno, Cubanacán. Ön befolkades då av urfolk (siboney, arawak och taíno). Den spanska erövringen inleddes

(31 av 213 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Vägen mot självständighet

Frihetssträvandena gjorde sig gällande också i Kuba under 1800-talets förra hälft, men majoriteten av överklassen var fortfarande lojal mot Spanien. Situationen blev kritisk på 1860-talet, då de spanska myndigheterna avvisade alla samförstånds- och reformförsök. Carlos Manuel Céspedes (1819–74) inledde i oktober 1868 ett uppror mot Spanien. Kriget

(47 av 332 ord)

Kommunistisk revolution

En ung advokat, Fidel Castro, iscensatte 26 juli 1953 ett misslyckat angrepp mot Moncadakasernen i Santiago de Cuba. Många unga revolutionärer miste livet, medan bland andra Castro tillfångatogs. Han förvandlade rättegången mot sig till en rättegång mot Batistas regering, landsförvisades 1955 men återvände med lustjakten Granma till Kuba i december 1956 med ett åttiotal kamrater, bland dem Ernesto ”Che” Guevara. (Kubas största dagstidning fick senare namn efter båten.) Då inleddes det gerillakrig som, tillsammans

(74 av 526 ord)

Gradvisa politiska reformer

Redan före Sovjetunionens sammanbrott tog Fidel Castro avstånd från den reformprocess som då pågick där. Men Sovjetblockets fall ledde till ekonomisk kollaps som tvingade fram en viss ekonomisk öppning. ”Arbete för egen räkning” tilläts inom vissa områden och satsningen på turism från väst innebar utländska investeringar. Militären blev via företagsgruppen Gaesa landets största företagare. Dollarinkomsterna från turismen höll ekonomin flytande, men innebar också, precis det regimen varit rädd för, en viss social uppluckring.

Även relationen med kyrkan förändrades, vilket bekräftades

(80 av 801 ord)

Medverkande

  • Lars Palmgren
  • Mauricio Rojas
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kuba/historia