spioneriʹ (av spion, över tyska Spion av italienska spione, av spia ’spion’, troligen ett ord av germanskt ursprung), brott mot rikets säkerhet. Spioneri är internationellt reglerat inom ramen för krigets lagar. Såsom spion anses enligt 1907 års Haagkonvention om landkriget varje person som hemligt eller

(45 av 315 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historik

Spioneri har bedrivits sedan urminnes tid och ”spionrapporter” finns nedtecknade på hettitiska lertavlor från 1370 f.Kr. Såväl Alexander den store som Djingis khan använde spioneri under sina krig. Under medeltiden hade katolska kyrkan den bäst organiserade spioneriverksamheten, och under 1500-talet utvecklades det statligt organiserade spionaget. I England ordnade Francis Walsingham en effektiv sådan verksamhet under Elisabet I. England behöll en framträdande ställning inom underrättelsevärlden under Oliver Cromwell, och i Frankrike hade kardinal Richelieu något tidigare byggt upp en

(78 av 541 ord)

Medverkande

  • Bengt Wallroth
  • Ove Bring

Litteraturanvisning

W. Laqueur, A World of Secrets (1985);
Jan Ottosson & Lars Magnusson, Hemliga makter (1991).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, spioneri. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/spioneri