Den nordamerikanska och västeuropeiska strukturomvandlingen efter 1970 förklaras av såväl marknads- som teknikfaktorer. Fördelarna med ”mini-mills” accentuerades under energikriserna på 1970-talet, varefter händelseförloppet gick snabbt i de traditionella inlandsbaserade ståldistrikten. Det var i dessa distrikt man främst tillverkade långa produkter (räls, tråd, byggstål), vilket var det segment av marknaden som främst utsattes för konkurrens från ”mini-mills”. Här minskade stålproduktionen snabbt, samtidigt som traditionell gruvindustri (järnmalm, kol) eliminerades. Exempel på områden av denna typ är Vallonien, Saar, Lorraine, Sydwales och Pittsburghområdet;

(80 av 1025 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Jan Jörnmark
  • Kersti Ullenhag
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Strukturomvandling. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stålindustri/strukturomvandling