Wen Yiduos diktning präglas av stor lyhördhet för det kinesiska språkets musikaliska effekter. Trots sin begränsade poetiska produktion, diktsamlingarna Röda vaxljus (1923; ej i svensk översättning) och Dödvatten och gryning (1983) fick Wen Yiduo ett mycket starkt inflytande på den moderna kinesiska lyrikens utveckling.